Smärta!

Har ont. Har så jäkla ont så jag knappt vet var jag ska ta vägen! Min rygg har uppenbarligen bestämt sig för att kollapsa helt. Det känns som om någon knycklat ihop ryggraden och jag kan fasen inte få rätt på den.

Jag vet jag borde söka för det för den har jäklats länge nu. Men jag vet fan inte vad jag ska säga. För jag har ont i precis hela ryggen! Inget specifikt ställe utan den värker och knakar i princip överallt. Och tänk om de tycker jag är gnällig! Eller ännu värre! Tänk om där faktiskt är något fel på den! 

Ja, jag är nog världens sämsta på att be om hjälp. Rädd för att vara gnällig. Rädd för att vara svag. Det är jobbigt att vara sådan. För jag vet vad jag borde göra men jag gör det inte. Istället går jag runt och låtsas att det är inte värre än jag fixar det

Men det gör jag ju egentligen inte. Jag lider. Och jo jag beklagar mig en del till min omgivning. Men jag sköter mitt jobb och gör det jag ska trots att jag egentligen känner för att lägga mig i en hög och bara sluta fungera! Och det har jag ju delvis nästan gjort! Jag orkar knappt ens promenera med Gandhi längre!

Nej Helena! Detta funkar inte längre! Nu tar du och pallrar dig till doktorn så att de kollar upp din rygg. För det är ingen värdig tillvaro när smärtan begränsar dig i vad du kan göra!