Please cheer me up because I´m about to die of boredom....

Japp... så är det... jag behöver ha något skoj för att orka med mitt så kallade liv..... Så om någon känner sig manad så kom hit och muntra upp mig! 

Mysfredag...

Ikväll har jag och Hampe alldeles egen kvalitets tid. Samuel sitter just nu i en bil ca 10 mil från Stockholm och när han väl ringt och sagt att de är framme kan jag äntligen bli lugn! Hampe är och leker med en kompis och jag ska alldeles snart gå och hämta honom! Och då ska det bli pizza och sen enmassa godis=)!

Ledsen..............................

Jag vet inte om jag orkar. För min kropp gör ont och min själ har blivit gammal.

Jag vet inte om jag klarar. För jag är så ofantligt trött så att varje sekund får jag kämpa för att inte ramla ihop.

Jag vet inte om jag vill. För det går inte längre att må så här.

Jag vet inte om det går. För klumpen i bröstet blir bara större och tomheten inom mig är oändlig.

Jag vet inte hur jag ska göra. För jag är vilse och ingenstans hittar jag vägen.

Jag vet inte vad jag ska säga. För ingen tycks förstå.

Jag vet inte om jag orkar. För jag ser inget ljus i tunnelns slut.

Cold november rain.....

Jisses vilket väder. jag känner bara BLÄ! Hur mycket kan det regna egentligen? Dessutom är det iskallt ute så det är inte inspirerande alls! Allting blir dessutom fel så det är en skitdag helt enkelt. Jag är dyngblöt efter cykling till och från jobbet, hann inte ens torka mellan turen dit och hem. Glömde hälften som jag skulle haft med mig här hemma. Är bara trött, trött, trött och åter trött och vill inte vara där överhuvudtaget. Ska dock snart dit igen och ikväll kommer Nisse hit..... Orka!..... Men efterom jag fick i uppdrag av terapeauten igår att hitta någon positiv händelse varje dag har jag faktiskt kommit på tre! Det ni!1. Fick supergod chiliconcarne till lunch. tack Peter! 2. Fick värdens mest välbehövliga kram, tack Petra! 3. Har fått låna bil nu i eftermiddag, tack pappa! Så helt bortkastad blir väl inte dagen ändå. Hoppas dock på att det ska gå foooooooooooort när Nisse är här för jag vill ju bara lägga mig ner och slappa.

Behöver mental pepp....

Är trött, trött, trött, trött. Fattar inte vad det är med mig. Antar att vädret påverkar sitt men jag är sjukt trött! Min enda motivation att gå upp är att ju fortare jag tar mig till jobbet desto fortare är dagen över och jag kan gå och lägga mig igen.... Idag är det dock mycket ångest.... Ikväll ska vi dela upp julgrejorna och jag är lite nervös. För i helgen var han sådär riktigt psykotisk i telefonen igen som han var då han gav sig på mig och det gör mig nervös.... Men vi får hoppas att det går bra. Lite kul är det dock att jag får ett sms att han behöver julgrejor för han ska ha adventsmys med barnen innan de kommer hit! Han har typ ALDRIG ens brytt sig om advent eller julen utan snarare tyckt att det var blöh! Men jag är samtidigt glad att han gör något för barnen.
På fredag kommer Hampe äntligen hit. Samuel ska åka upp till stockholm till min kära storebror som fyller år men jag fick inte råd att tamig dit =´(.... Igår ringde dock min faster och erbjöd sig att betala tågresan upp men nu är det för tight ínpå.... Har ju Gandhi, och då måste jag be Nisse ta honom eftersom mamma och pappa också åker dit och ber jag honom vet jag att det blir ett jäkla liv om resan bara....  Och sen är det julbasar på skolan på söndag och jag har lovat att jobba där eftersom jag ändå inte skulle åka.  Ja det blev ett himla meck men gud vad jag önskar att jag kunde åka. Men men det finns fler tillfällen. Får boka in en helg när jag inga barn har och åka upp så kan jag boka i förväg så det blir lite billigare.  Nu i helgen får jag istället tillbringa all min tid med Hampe. Vi ska julbaka, titta på tågen här i hässleholm (järnvägen här i stan firar 150 år) och ut och promenera i skogen. Så det kan nog bli bra ändå.

Undrar vem som ringer.......

Det har börjat ringa någon med skyddat nummer till mig i tid och otid.... De säger ingenting. Jag hör bara att någon är där för de lägger inte ens på...  Min första tanke var att det är Nisse men han ringer själv oxå så det är det nog inte.... Tycker det är lite läskigt för det börjar bli ganska ofta så jag är glad att jag har hund.

I går hade jag besök av Patrik=)! Han tittade hit med lite goa öl sen promenixade vi ner till Zuperbowl och hälsade på Petra och Tebbe som fick jobba och slita de stackarna....Jag och Patrik delade en flaska rödvin och det har mitt huvud fått sota för idag kan jag lova! Kvällen var riktigt trevlig förutom att min telefon envisades med att ringa konstant..... 19 samtal från Nisse och 7 från min anonyma stalker..... Funderar allvarligt på att vara utan telefon.... är ju ändå bara de två som ringer mest hela tiden och det vill jag ju ändå inte. Kvällen avslutades iaf med att jag fick en inbjudan till zb:s personalfest av chefen därnere.... Trots att vi inte riktigt var överrens angående vilket fotbollslag man borde heja på =P.... En rolig prick var han dock! Får väl se om jag vågar mig dit på den där festen.....

Idag har jag mest tagit det lugnt. Samuel har varit hemma och hälsat på och han gkorde mig sällskap på en långpromenix med hunden. Mysigt! Saknar barnen så det gör ont så jag blev så glad att han tittade hit en sväng! sen har jag varit och handlat julmust och clementiner! Julstämningsvarning på det faktiskt! Sen har jag hyrt New Moon så jag sitter och tittar på den här i min ensamhet....

Nisse har ringt x antal gånger ikväll med.... Tom att titta på film är tydligen förbjudet. Så det var ett himla väsen i telefonen... Är så trött på att han ska lyckas att ta ifrån mig varenda stund då jag har roligt eller mår bra. För det gör han. Känner jag någon gång att ångesten är mindre, att den där klumpen i magen och bröstet lättar ser han till att den kommer på plats och helst då större än innan.... Jag HATAR att jag inte bara kan strunta i alla hans påhopp.... Jag skiter i honom men han blandar ALLTID in barnen och talar om för mig hur illa JAG gör dem....  Jag undrar ibland om han någonsin kommer att släppa mig fri.... För jag är inte fri. Jag har gjort slut, skilsmässopapperna är undertecknade och inskickade och han har flyttat. Men fortfarande KONTROLLERAR han mitt liv..... För så är det. Jag avstår från att göra saker för att undvika bråk. Jag vet ju att vad jag än gör får han reda på det och sen är det igång... Det är inte så här jag ville leva mitt liv. Jag vill kunna leva utan att känna skuld. Jag ger snart upp och skiter i allt för det är ändå inte lönt...... För hur jag än gör blir allting bara fel ändå.....

Jag har blivit en bitterfitta.............

.....och det vill jag verkligen inte vara....... Ibland undrar jag varför jag känner mig så ensam. Jag har vänner, bra vänner som jag vet alltid finns där. Ändå sitter jag och känner mig absolut ensammat i världen. Men faktum är att jag faktiskt har mig själv att skylla... Det är inte så att jag är speciellt inbjudande till folk längre utan jag är ganska tvär och sur mot allt och alla nuförtiden och ofta fräser jag av folk utan anledning. Det är inte sådan jag vill vara. Idag sade någon till mig att jag var otrevlig och sur och det tog..... För det är sant. Jag har blivit förbannat otrevlig mot folk som inte förtjänar det överhuvudtaget.... Jag har blivit en BF och jag är uppriktigt sagt väldigt ledsen över det och jag ska göra mitt bästa för att från och med nu bli en bättre och trevligare Helena.

Suck....

.....varför kan jag inte sova???? Ligger och funderar och funderar. Funderar på hur jag ska hinna allt som ska göras, hur jag ska KLARA allt som ska göras. Lägenheten börja sakteliga bli ordentligt städad men jisses vad grejer här är som jag måste göra vid innan jag flyttar. Behöver åtmonstonde tapetsera om i två rum och sen måste jag måla och spackla på en hel del väggar. Sen alla lister och dörrar som jag måste fixa. Börjar få smått panik.....

Jaha... då var det igång igen...........

Sådär nu är det igång igen.... Nu rings och smsas det konstant. Jag VISSTE att det skulle komma nu. Det värsta är att han fortfarande har en massa kvar här som jag vill att han ska hämta, men tro inte att han vill bestämma någon tid. Nej han kommer någon gång när han har tid. Jag vill inte ha det så. Jag vill att han ska ta sina grejor NU och ge mig nyckeln och låta mig vara ifred för jag orkar inte mer nu. Men det kommer aldrig bli lugnt... Tydligen är jag känslokall och egoistisk. Ändå försöker jag slå knut på mig själv för att det ska bli så bra som möjligt. Jag försöker vara glad, jag försöker fixa med allt som ska fixas och jag försöker vara stark. Jag ska tydligen orka hur mycket som helst men nu ger jag upp. Nu lägger jag mig ner och jag skiter i allt. För jag ORKAR inte mer och jag vill inte mer. Jag bryr mig överhuvudtaget inte mer. Låt mig bara försvinna så jag slipper ha ont i magen, i huvudet ja i hela kroppen. Låt mig försvinna så jag slipper all den ångest jag har om kvällarna när jag ska försöka sova, låt mig försvinna så jag slipper alla mardrömmar när jag sover för jag vill inte mer. Jag villl verkligen inte mer, jag är bara så trött....  Jag är inte glad, jag orkar inte fixa med allt och jag är allt annat än stark. Och jag är fan inte känslokall och egoistisk heller för då hade jag inte mått som jag gör. Jag hade inte suttit här och gråtit. Jag är en fullständigt misslyckad människa som blir överkörd om och om igen för att jag är så rädd att göra andra illa och så har det väl alltid varit. Har alltid varit omgiven av olika människor som styrt och ställt med mig och nu är det nog. Förlåt men för första gången i mitt liv gör jag något för att JAG ska må bra. Är det egoistiskt och känslokallt.... ja då är jag väl det men nu är det nog. 

Sjuk............

Blä, blä, blä! Är dunderförkyld och har feber.... Jag har verkligen inte tid! Det värsta är att jag känner mig helt yr när jag ställer mig upp så hur fan jag ska få i ordning här hemma vet jag inte..... Orkar inte detta oxå. Varför i hela friden skulle jag gå och bli sjuk nu? Vill ju så gärna få fint här till på fredag när barnen kommer..... Får väl försöka fixa lite mellan varven för det funkar inte att vara uppe mer än typ en kvart åt gången......

KAOS.........

Mitt hem ser ut som om en atombomb blivit släppt här.... Vet inte riktigt var jag ska börja eller var jag för den delen ska göra av allt. Han har uppenbarligen gått efter mottot att jag tar alla förvaringsmöblerna men låter alla grejor ligga kvar. Inklusive allt skit som ska slängas. På köksbordet, på diskbänken, i soffan, i ungarnas sängar och sen fanns här inte fler möbler att lägga grejorna på. Sovrummet är tomt så det ekar och jag har ingenstans att sova om jag inte först röjer något av barnens rum så det är väl bara att sätta fart..... Ingen mjölk var här heller och det ekade ganska tomt i kylskåpet överlag. Vilket iofs inte spelar någon roll eftersom jag inte har något att laga maten i ändå. Jo, en 1! gryta lämnade han kvar så jag får väl koka lite makaroner. Sen får jag väl börja ta tag i detta kaos. Håller på att få panik på alla grejor och vet fan inte vart jag ska börja.... SUCK!

Helgen.....

Helgen har väl varit sådär... I fredags satt jag mest och tyckte synd om mig själv när jag insåg att jag verkligen inte har något liv. Jag satt hemma hos mamma och pappa en lååååång fredagkväll för precis alla andra hade fredagsplaner.... Men men man behöver ha tråkigt ibland också sägs det.

I går däremot var jag hembjuden till Carolin och Lenny på kvällen och det var najs! Egentligen skulle det blivit tacokväll men eftersom de varit på kalkonmiddag var de av förklarliga skäl ganska mätta så jag och syster köpte pizza istället. Något min mage betalar ett HÖGT pris för idag men gott var det!

Idag har varit en JOBBIG dag. Har varit hemma i lägenheten och delat upp barnens grejor..... Det var tufft. Jag vill ju ha dem hos mig alltid hela tiden men nu ska de helt plötsligt bo någon annan stans varannan vecka... Visst jag har bara träffat dem varannan vecka nu i snart fyra månader men de har liksom ändå bara bott i mitt hem.... Dessutom blir man mentalt slutkörd av att höra på någon som älter samma sak om och om igen hela tiden...... I cirka fyra timmar stod jag ut sen var jag tvungen att köra därifrån för då höll mitt huvud på att explodera. Men det gick trots allt ganska bra. Långt bättre än jag trodde. Det värsta är ju att lämna barnen. De var jätteledsna idag och då blir man ju själv så himla ledsen och jag känner mig bara helt misslyckad som mamma. Nu sitter jag vid mitt skrivbord häruppe på mitt gamla rum och lyssnar på klassisk musik. Jag börjar bli smått rädd för mig själv..... Jag väljer bara att lyssna på sådana där mörka och dystra stycken. Passar min sinnesstämning. Helgen har ju handlat rätt mycket om döden. Igår var det alla helgons dag och vi sjöng i kyrkan. Det var vackert och stämningsfullt och under själva minnesstunden av de döda spelade man Händels "Lascia ch´io Pianga"  (Dagen är nära på svenska) på orgel och violiner. Det var så vackert att jag nästan började gråta. Jag har laddat hem den nu och man ryser verkligen när man hör den. Idag har jag varit på kyrkogården och hälsade på farmor och farfar. Det var längesen jag var där sist och jag skämdes lite.... Det var så fint med alla ljusen som lyste vid alla gravar och jag tänkte att det är nog inte så hemskt att dö ändå. Jag som brukar vara livrädd för döden har börjat tänka att det nog är ganska skönt i livet efter detta..... Som sagt, jag börjar bli rädd för mig själv.....

Grattis Louise!

I natt kan jag nog räkna minuterna jag sovit på en hand. Ångesten sitter där som en smäck för idag är det den 4:e november och Flisan fyller 20 år! Jisses vad tiden går..... Hoppas hon får en alldeles underbar dag men i kväll är det kalas i fiendeland och jag måste dit. Vill inte, har en stor klump i magen men jag hoppas och ber att det ska gå bra. Att inte hennes födelsedag ska bli förstörd för att jag och hennes far blir ovänner... Tror jag ska kunna hantera det men ikväll är även svärmor där.... Så det kommer att bli tufft. Som tur är har hon även bjudit min syster så jag har någon som kan vara där om det blir alltför tufft. Argh! Kan inte fokusera på någonting längre. Blir ingen struktur på tankarna och min kropp vill liksom inte göra det jag säger åt den att göra..... Orkar inte... Vill inte... Kan inte.... Jag blir tokig!... Gud ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.....

Höstlov!!!!!!!!!!!!!!

Äntligen, äntligen, äntligen! Är ledig i fem dagar framåt nu och det ska bara bli så skönt. Behöver vara ledig! Är så trött i kropp och själ att jag knappt håller ihop och idag gick jag till jobbet på ren och skär vilja. Ska fira det med att ta min kudde placera den under mitt huvud i soffan och bara vara!!!!!!