Nyårstankar

Då var det den sista dagen på 2011 och jag ser tillbaka på ett år som för mig varit minst sagt som en berg och dalbana. Dalarna har varit djupare och mörkare än någonsin men topparna har varit höga och ljusa. Önskar bara att det inte vore så tvära kast mellan dessa. Men ska jag summera året så har det varit ett ganska bra år. Det började som ett helvete men slutar..... förhoppningsvis fantastiskt!

Vad har då hänt under detta år? Jag tror mig ha funnit käreken och det känns helt super! Och han ska med och fira nyår ikväll=)! Känns som det börjar bli väligt officiellt nu. Och det är lite blandade känslor. Samtidigt som det känns underbart så är jag RÄDD! Rädd att han ska tröttna, om inte på mig så på mina barn. I synnerhet Hampus. Samuel verkar gilla honom väldigt mycket faktiskt och det är super men Hampus är aningen reserverad och han är som ett plåster på mig så fort han är här och frågar konstant om han inte ska gå hem snart..... Förhoppningsvis så vänjer han väl sig, hoppas bara att Henrik står ut så länge!

Louise har flyttat hit. Både på gott och ont. Känn skönt att kunna ha lite koll men oj vilka bråk det blir ibland. Det bästa vore om hon fick en egen lägenhet men att vi ändå har kontinuerlig kontakt för när man är 21 år ska man inte behöva bo hemma. Samtidigt är det ju så att om hon ska bo här måste hon följa mina regler OCH hon måste betala för sig!

Jag har flyttat igen! Har flyttat till en fyra och det känns underbart! Hittat en lägenhet som jag faktiskt trivs i=)!!!! Underbart!

Min relation med Nisse, well.... den har definitivt blivit bättre. Vi kan prata med varandra och vi bråkar inte längre. Känns skönt. MEN fortfarande är de förknippat med ångest de gånger jag måste träffa honom. han gjorde mig illa. Mer illa än jag någonsin kunde ana. Men kanske beror den där ångesten mer på att jag gjorde mig själv mest illa. Genom att låta honom trampa på mig om och om och m igen och jag stod inte upp för mig. Fortfarande retar det mig att jag verkligen har en havererad ekonomi och faktum är att det är mycket tack vare att jag var så korkad vid vår delning. Alla de skulder vi hade gemensamt delades upp enligt följande, de räkninngar jag stod för betalar jag och enbart jag. De räkningar han stod för betalar jag hälften av! Rättvist? Nej men jag är för korkad för att göra något åt det. Det som retar mig mest är att det enda jag får höra av barnen är hur mycket de får av sin pappa och här får det inget. Ändå har han inte köpt ett endaste klädesplagg till dem. För det gör jag ideligen. Men det räknas inte.

Mina vänner. Jag känner mig oerhört välsignad då jag har fantastiska vänner! Under året som gått har jag dessutom vunnit några nya och är glad att jag fått tillfället att lära känna dem! Älskar er mina vänner! Ni vet vilka ni är och ni är ALLT för mig!!!!!!!!

Nyårslöften: Förra årets nyårslöften gick ju sådär. Min ekonomi är fortfarande i botten och något nytt jobb har jag inte. Men jag satsar på desamma detta ået så kanske jag lyckas! Dessutom så lovar jag att bi en bättre bloggare! För just nu suger jag verkligen på att skriva här!

GOTT NYTT ÅR mina läsare! Hoppas ni får en magisk nyår!!!!!!

Hemma.

Är hemma från en helt fantastisk och underbar vecka! Det är något visst med sverige och dess natur och jag önskar jag hade modet att flytta härifrån för oj vilken skillnad det är på mitt välmående här hemma i hålan än när jag är vid havet på gotland eller som nu uppe i fjällen. Visst har jag varit enasam däruppe i fjällen men där var det liksom hanterbart.Naturen, omgivningarna och luften gjorde att man mådde bra!

 Nu när jag kom hem kändes det bara BLÄ! Jag fixar inte att sitta här hemma och ha ångest för det är vad jag har här. Jag hatar vareviga sekund av mitt liv när jag är ensam här hemma! Jag fattas liksom något. Men jag vet inte vad! Men det äter upp mig inifrån och bara då jag har sällskap blir ångesten uthärdlig. Samtidigt vet jag att jag måste lämna mina barn om jag flyttar och där är nog den stora anledningen till att jag inte flyttar. För utan dem kan jag inte leva någonstans.

Jag älskar fjällen!

Jag är helsåld på det här med fjällvandring! Skulle kunna göra det hur mycket som helst! Frisk luft, massor med motion och så fantastiskt vackra vyer så jag känner mig nära nog kär! Idag gick vi upp till något som heter Oscarsstugan. En trevlig tur, dock blåste och regnade det en hel del men med rätt kläder var det inga problem! Hela känslan av att uppleva det man upplever gör det värt det! Jag ska absolut åka hit privat någon gång och vandra. Bilder kommer att läggas upp men har inte hunnit överföra dem till datorn och nu börjar klockan bli mycket så jag måste sova! i morgon bär det av till Hävlingestugorna för övernattning ute på fjället:)! Härligt! Sov gott världen!

Sverige ÄR fantastiskt vackert!!!!!!

Befinner mig just nu i Grövelsjön! 84 mil på tråkig väg upp i landet men det var det baske mig värt! Jisses vilket vackert ställe detta är! Idag har vi varit 1274 meter upp på toppen till salsfjellet Jag blir helt förstummad och hade jag kunnat tror jag att jag hade stannat här! Här kommer första dagen i bilder:

Så fantastiskt vackert att det gör ont i mig och detta var bara första dagen här. önskar bara att jag hade en riktig kamera så jag kunde få ännu bättre bilder men dessa får duga. Idag har vi varit vid Njupeskär och även där så otroligt vackert. dessa bilder kommer förhoppningsvis i morgon! Nu är det sova som gäller. I morgon vandrar vi upp på fjället igen!

God natt alla! Peace and love from Helena!

Vet inte riktigt hur länge till min själ orkar....

Är mentalt helt utpumpad. Jisses vad jag önskar att jag kunde få energi någonstans ifrån. Känns som om inget jag gör blir vidare bra och det slits i mig från alla håll och kanter. På jobbet, här hemma, jag själv, mina tankar  ja ÖVERALLT! Jag är ingen övermänniska som har lösningar på alla problem! Jag önskar jag hade det men det har jag inte! Jag fixar det inte mycket längre! Jag är trött! jag behöver sova, jag behöver lugn och ro! Fasiken! Jag märker ju själv hur sur och krängd jag är i princip hela tiden så jag blir nästan rädd för mig själv! På jobbet funkar det väl hyfsat att behålla lugnet men mina stackars barn får utstå en hel del. Inte blir det bättre av att de verkligen promenerar på mina nerver och bara gnäller och tjatar HELA tiden. Nej jag hoppas att fjällenveckan nästa vecka kan göra underverk för mina utbrott är inte hälsosamma för mig själv. Så till er alla därute, jag är bara trött så ta inte åt er om jag hugger.... För jag menar det egentligen inte har ont i magen, har huvudvärk och är bara trött, trött, trött och åter trött och har massor med tankar i mitt huvud och det är bara så .............

Over and out! .

Stop stealing my heart away!

Har träffat någon.... Och det känns helt fantastiskt att där verkligen finns någon som vill ha mig MEN jag håller på att falla och jag vill inte samtidigt som jag vill!! Jag är livrädd för det! Det går för snabbt och jag vet inte om jag är redo för det här! Jisses! Vi träffades första gången för en vecka sedan. Eller nåja vi har träffats lite som hastigast en gång innan dess. Men Herregud! Det går på tok för jäkla snabbt och jag börjar få panik! Vi känner ju inte varandra ens en gång! Vad sysslar jag med? Är det kär jag börjar bli eller är det bara mitt eftersatta bekräftelsebehov som behöver sig en kick? Jag VET att jag bara borde flyta med och se vad som händer men jag vet ju inte om jag vågar! Tänk om det blir pannkaka igen.... Tänk om han inte är så snäll som han verkar? Tänk om han bara lurar mig..... Men samtidigt, tänk om det blir alldeles alldeles underbart!

Shiny happy people!

Här är det tvära kast må jag säga! Sist jag skrev mådde jag ärligt talta skit men nu.... Jag är glad, glad, glad och åter glad=)!!!!!! Helt fantastiskt faktiskt och jag hoppas känslan aldrig försvinner!

Vad har då hänt sen sist? I fredags var jag på inflyttningsfest hos Tina vilket var en riktig höjdare=)! I lördags gjorde jag skådespelardebut i Svenska livmodersbaletten då vi började repetera inför vår föreställning i Blå salongen på kulturhuset den 17 oktober! Ska bli sinnessjukt skoj faktiskt=)))))! Jag har varit och skrivt in mig på universitetet i Växjö och även det ser jag med förtjusning fram emot! Ja så livet flyter helt enkelt på riktigt bra just nu och jag älskar varje sekund av det just nu!!!!!!!!!

Love from Helena!!!!!!

Every now and then I fall apart

Fan fan fan! Vad händer? Varför ska det va så här? Debba dag har varit en fullständig katastrof! Allt jag gör går fel, jag tappar bort saker och allt känns så himla hopplöst! Har gjort av med mina nycklar OCH bankkort, hittar det inte någonstans =(. Jag tappade ett glas i vasken så ytterligare två glas + två talrikar gick åt h..... och ikväll efter att jag duschat upptäcker jag att jag även förlagt min hårborste så jag kan inte ens borsta mig.....Så jag det är en SKITDAG helt enkelt.

Som grädde på moset räknar jag ihop månadens räkningar och inser att detta blir en helt omöjlig ekvation att lösa..... Barnen behöver dessutom höstkläder, Samuel behöver nya jeans, bägge behöver nya skolväskor och ja...... Jag kommer få fullständigt SPEL om jag hör något jävla tjat om pengar nu! För barnen tror uppenbarligen att jag helt enkelt är gjord av pengar eller något. Nej jag klara inte detta! Jag MÅSTE hitta ett annat xtrajobb för 75% går inte när man är ensam......

Herregud! Trodde jag snart gråtit klart men ack nej. Just ikväll vill jag bara ha någon! Någon som kramar mig och tar hand om mig. Någon som stryker mitt hår och torkar mina tårar, pussar mig på pannan  och säger att allt ordnar sig...... Men jag har ingen. Och jag undrar om jag någonsin kommer att få någon. Ja jag låter bitter men ikväll ÄR jag bitter! Jag vill också må bra! jag vill vara glad! Jag vill njuta av livet.Jag undrar vad det är jag gjort som är så ont att det liksom aldrig tydligen ska finnas något slut på mina problem.

Gud, jag vill bli liten igen! Börja om från början och ändra allt så det blir bra....... Men det kan jag inte... Så ikväll bryter jag ihop, men imorgon ska jag bita ihop igen och vara glad och positiv. För det har jag lovst mig själv. Jag vägrar låta mig falla tillbaka i det där svarta hålet igen. Jag ska vara stark! För det är väl i princip det enda jag är bra på.

Är inne på mitt 36:e!

Idag är det min födelsedag=)! Jösses jag är verkligen barnsligt förtjust i att fylla år=)! Har fått gigantiskt många grattis via fb, twitter och sms! Har också blivit firad av barnen, mor, far, syster, Petra och Therese! Fick en ny superfin kaffekanna, en snygg jacka, 2 flaskor vin, presentkort på Hm, ett awesome armband och en drop dead gorgeous klocka =D!!!!!  Jag ska bjuda hem er mina vänner, var så säkra men måste tyvärr göra det i omgångar pga platsbrist.... men det kommer och då hoppas jag att ni kommer=D!

Nu kallar sängen! I morgon antar jag nästa stora utmaning i mitt liv! Jag ska upp till Växjö och skriva in mig på universitetet och min kurs i genusvetenskap börjar! Ska bli så sjukt kul så jag lääääängtar! Måste dock fixa böcker och lite sånt men det kommer.... Nej! Nu sängen!!!! Natti out there!

Seans....

Har varit hos syster yster på seans ikväll. Det var en spännande erfarenhet men samtidigt blev jag lite besviken. Inte för att jag förväntat mig att någon på andra sidan skulle ta kontakt med mig men ack så fel detta medium hade om mig på allt hon siade om. Antar att jag inte är så öppen för denna kanal eller något. För att där fanns energier från andra sidan tvekar jag inte en sekund på med tanke på de svar andra fick. Det enda jag fick reda på var att jag inte mår bra om jag inte har kontroll och att jag har magont när pengarna inte räcker till. NO SHIT! vem har inte det??????? Nä jag kommer nog spara mina pengar nästa gång för det kändes ganska menlöst. Hade liksom hoppats på mer, men men jag får väl helt enkelt vänta och se vad som händer i min framtid. Visst hade jag en himla trevlig kväll i vänners lag men det kan jag ha utan att ett medium medverkar! Nu blir det allt sängen! Sov sött!

Kärlek från H!

Börjar bli allvarligt trött på att inte kunna sova!

Jag behöver sömn. Jag vet det. Men jag kan inte sova!!!!!! Jag är pisstrött men jag kan inte somna. Ligger bara här och tankarna vandrar..... Jag måste verkligen ta tag i detta och söka någon form av hjälp för detta funkar inte längre! Jag sover inte mer än tre-fyra timmar per natt och det börjar tära! Skulle vilja hitta någon som kan erbjuda KBT-terapi eller något. För det tror jag på. Jag vägrar som sagt knapra piller. Tycker sånt är läskigt helt enkelt. Men jag behöver hjälp, jag inser det. För just nu är min kropp så trött att den känns närmre 100 än 36...... Nej nu ska jag göra ytterligare ett försök. Dröm fint mina vänner <3!

Då var oroskänslan i magen tebax.... FUCK!

Fick precis reda på av Hampe att mitt ex börjat dricka igen..... Fan fan fan fan! Måtte han fixa att hålla det till 1. när barnen inte är där 2. till en lagom nivå så han inte flippar igen. Han hade dock druckit igår när Hampus kom dit och han var ganska ledsen idag kan jag säga. Han säger dock att det hade varit lugnt men han är rädd att det ska bli som i vintras igen..... Gode gud, låt honom inse att han INTE kan utsätta sina barn för detta! Fan fan fan fan! Jag vet inte hur jag ska göra... Kan ju inte direkt ringa dit och förbjuda honom och dricka för då lär han definitivt flippa..... Dessutom är Hampus rädd att han blir arg på honom om jag säger att hampe berättat.... Jag får helt enkelt avvakta och se, men får jag reda på att han är full när barnen är där så kommer jag helt enkelt vidta åtgärder. Så är det! För de ska inte behöva uppleva mer skit nu! Under tiden kan jag bara sitta här och ha den där gnagande känslan i magen..... FUCK!

Lördag!

God morgon världen!
Vaknade ganska pigg idag! Huvudvärken har släppt, hostan är något bättre och jag är feberfri=)))))!!!! Kanske kanske jag kan få bli frisk nu! Peppar peppar ta i trä!

Frågan är bara vad jag ska göra idag! Kidsen ska hem till sin far på kräftskiva. Varför nu sådana planeras in på mina helger vet jag inte men va tusan. Jag kan ju knappast vara dum och säga att de inte får gå dit. Petra och Jenny är iväg så jag kan inte umgås med dem.... Är bjuden på fest men vet inte om jag vill gå dit. Jag både vill och inte vill. Jag vet nämligen att han ska vara där, men jag vet inte om jag ska lägga så mycket tid på det där. Så nja.... jag vet inte. Vi får se hur jag gör.

Nu ska jag ta tag i mitt inferno till lägenhet! För här behöver städas!!! Ha en underdar lördag mina vänner!

Peace and love!

Är sjuk, lite låg och förbaskat trött.....

Tycker bara så himla synd om mig själv! Vilken superduperförkylning jag fått =(.... Jag fattar inte vad som hänt med mig det senaste året för jag är i princip konstant förkyld..... Skulle nog behöva en ordentlig hälsoundersökning för något måste vara fel.

Men nu ska jag berätta om min date för jaantar att ni vill läsa om den. Den gick bra kändes det som. Vi fikade och pratade i TRE timmar om allt möjligt och det kändes som om vi hade mycket att tala om. Inget annat hände dock sör som jag sagt innan, jag är en ordentlig flicka innerst inne. En kram när vi skildes åt men det var allt. MEN nu har jag inte hört ett knyst sen dess så kanske han inte kände riktigt samma sak.... Nåja det är dock bara två dagar sedan så jag har inte helt gett upp hoppet, och jag funderar på om jag kanske ska ta mod till mig att själv höra av mig. Samtidigt tänker jag att va fasen, jag klarar mig alldeles ypperligt själv och det finns ju massor av killar därute! Visst var det trevligt att få lite uppmärksamhet men det är ju inte så att jag ens känner honom så det kan ju egentligen kvitta. Jag vet ju iaf att jag kan nu=)! Finns där en så finns där flera och jag kan baske mig behöva vara lite flirtig ;)!

Nä nu ska jag sova en sväng till. God natt mina fina vänner!

Words can´t bring me down!

Oj oj oj oj! Så längesen jag uppdaterade er läsare IGEN! Skärpning krävs definitivt! Borde egentligen göra ett inlägg om hela denna sommar och jag har massor med bilder men detta bildinlägg kommer sen för nu vill jag bara berätta att jag ska på dejt på tisdag, eller dejt och dejt, vi sa gå och fika iallafall, men jag känner mig som 14 på nytt för jag är så glad och uppspelt att jag inte ens kan sitta still och jag strålar ikapp med solen=)! Och dessa regninga dagar bekommer mig inte överhuvudtaget eftersom jag bara ler!!!!!!!! Oj! Det låter nästan som jag skulle vara kär, det är jag dock inte, jag är absolut INTE intresserad av ett nytt förhållande, MEN, jag är definitivt intresserad av att lära känna denna kille och jag hoppas innerligt att denna dejt blir av så att han inte ställer in!

Vi träffades förra lördagen nämligen och på söndagen satt jag och tvekade om jag skulle smsa eller ej. Till slut tryckte jag dock på skicka och han svarade! Vi bestämde först att träffas som i torsdags men sen fick han förhinder och jag tänkte att jaha då var jag dissad.....Häromdagen hade jag dessutom en deppdag och då tänkte jag att jag bara är korkad som ens inbillar mig att någon ens skulle vilja se åt mig men sen fick jag ett sms och jag smälte! Jisses! Jag är nog desperat  men tänker att jag måste ge det här en chans. För hur det än är så klickade vi direkt och vi satt och pratade bort en hel kväll om precis allt när vi träffades för första gången på en fest förra lördagen.....Så vi får se hur det går. Jag vet att jag satstar högt nu eftersom jag har så förbaskat lätt att förlora mitt hjärta och jag vet att där finns en risk att han bara vill vara min kompis men om jag inte gör detta kommer jag ångra mig. Och dessutom bara önskar jag att jag kan få behålla den känslan som jag har nu för det var längesedan jag var så här glad=)))))!

To be continued.....

Massor med kärlek från Helena=)!!!!!!

Gothenburg! Here we come =D!!!!!

Längtar tills i morgon så jag håller på och hoppar upp och ner precis hela tiden! I morgon bär det äntligen av på en liten minisemester=D!!!!!!! Jag, Samuel, Hampus, Tor (min numera tredje son känns det som då han mer eller mindre alltid är här när Samuel är här), Jenny, Matilda, Klara och Thea sätter oss i morgon på tåget upp till Göteborg och där stannar vi till fredag!

Oj vad vi ska lyxa! Vi ska bo på vandrarhem, dock egna rum och frukostbuffé, vi ska gå på stan, besöka Liseberg och framförallt bara vara! Ska bli så sjukt mysigt att jag längtar lite till! Det lär dock tära en del på min budget men vi är baske mig värda det här och jag kan leva snålt när jag är själv!

Det värsta med mig när jag längtar så här är att jag blir så uppspelt så jag knappt vet var jag ska börja. Så just nu har jag packning precis överallt och jag har ingen koll på vad som är packat och inte.... Men glöms något hemma får vi helt enkelt klara oss utan=)! Nej nu ska jag packa, nåja försöka packa klart! Sen blir det förhoppningsvis lite sömn=)!

Ha en skön vecka alla mina kära vänner! Massor med kärlek från Helena!!!!!!

Boulevard of broken dreams....

Idag är det exakt ett år sedan jag beslutade mig för att ta tag i mitt liv och lösa problemen. Jag begärde skilsmässa. Aldrig hade jag då anat vad som väntade. Ett år fyllt av bråk, ångest, oro och tårar. Aldrig hade jag trott att jag skulle kunna må så himla dåligt. För tro mig , jag har varit på botten och vänt! Fortfarande har jag mina dips då jag helst bara skulle vilja göra slut på det elände som ska föreställa mitt liv. (men jag skulle aldrig göra det eftersom jag har min barn!)Men det är inte längre lika ofta och samtidigt vet jag inom mig att någon gång, någonstans kommer min tid! Jag hoppas den kommer snart! För fortfarande är jag väldigt ensam. Fortfarande finns den där klumpen i bröstet som gör det svårt att andas. Och fortfarande har jag de förbaskade mardrömmarna som hackar i sönder min sömn varenda natt. Men ändå ångrar jag inte mitt beslut en endaste sekund! Så nu tar jag och skålar för mig själv och tänker att nu! Här och nu börjar resten av mitt liv och jag är den enda som har makten att forma det!

Sliten....

Idag ska jag jobba sista dagen sen ska jag faktiskt få vara ledig i några dagar! Ska bli så jäkla slönt för jag har en ziljon saker som jag måste ta tag i. I morgon ska jag ringa en massa samtal och försöka få ordning på Louises liv och sen blir det tvätt och städ :/. Har dock beordrat Louise att vara hemma och hjälpa till. Ska också försöka få tag på en bil med dragkrok så jag kan få ordning på Hampes rum som numera också är Louise rum. För där ser ut som en atombomb blivit släppt. Det lär ju ta några dagar så jag blir nog inte så mycket ledig ändå ....

Och sen dum som jag är har jag gått med på att jobba några dagar nästa vecka. Det var det där med att säga nej. Jag MÅSTE lära mig det. Måste docks säga ifrån att på Söndag jobbar jag INTE för då fyller min lilla Hampe år! Och jag mosstänkr att jag nog får börja anordna kalas för både honom och Samuel för deras pappa verkar inte ta tag i det överhuvudtaget.

Mina barns pappa ja. Han är nog den mest egocentriska personen som finns på denna jord just nu. Dels har han tagit bilen. Som MIN pappa betalat skatt och försäkring på och som jag går och betalar ett jävla lån på men det verkar han fullständigt skita i. Dessutom har jag sagt åt honom att skriva under ägarbyte på bilen men även det ignorerar han. Blir bara så himla arg men jag orkar inte bråka med honom något mer, för det slutar bara med att han går runt till allt och alla och säger att JAG är sjuk i huvudet. Sen prioriterar han bort barnen, och det gör mig bara så himla ledsen. Han har träffat en ny kvinna och det är helt ok för mig. Äntligen låter han mig vara ifred på den punkten. MEN barnen har reagerat kraftigt på detta och Samuel vägrar tom att vara där när hon är där. Men bryr han sig? Nej, han säger till Samuel att då får han väl sova borta då för han träffar henne när han vill! Pucko!

Trampar vatten

Har tappat min gnista helt snart. Precis allting i mitt liv går ändå inte som jag vill så varför ens försöka? Har nog tagit mig vatten över huvudet är jag rädd. Har låtit Louise flytta in här hos mig eftersom hon inte hade någonstans att bo. Hon kan ju inte bo på gatan Men för det första har hon mer eller mindre bara slängt in sina saker och förväntar sig tydligen att jag ska iordningställa allt. Detta har jag förvisso, dum som jag är, mer eller mindre börjat göra, men det är mest för att faktiskt jag och killarna ska få plats här. Blir bara så besviken över att hon tycks tro att hon flyttat in på ett jäkla hotell. Dessutom trodde hon på allvar att hon och ett gäng polare ska kunna hänga här i tid och otid. Jag har dock tydliggjort för henne att det är hon och enbart hon som får vistas i min lägenhet utan att hon talar med mig först, dessutom är det inga extrasovare eller extaätare här för jag har helt enkelt inte råd med det. Jag har dessutom sagt till henne att när hon är full så håller hon sig härifrån. Så följden har blivit att hon endast varit här i två nätter på en vecka. Hon dricker alldeles för friskt den tösen och jag är oerhört orolig för henne. Men jag kan ju inte hålla henne här med våld. Min värsta farhåga är att hon dessutom gör mer än och dricker. Hennes lynne visar starka tecken på detta nämligen och jag vet allvarligt talat inte vad jag ska göra..... Hon är världens goaste tös när hon är ok men som sagt. När hon varit iväg och festat blir hon en helt annan person. Jag ska försöka få soc att ta kisseprover på henne för någonstans känner jag att där går min gräns för vad jag accepterar. Ska hon bo här ska hon baske mig vara drogfri! Och sen känner jag att om hon håller på med något sådant MÅSTE jag få veta det nu så jag kan få väck henne därifrån innan det är försent. Usch. Jag har verkligen tagit mig vatten över huvudet men samtidigt älskar jag ju henne som om hon vore min egen dotter. Men oj vad trött jag är i själen och jag vet inte riktigt om jag kommer att fixa det här. Önskar jag kunde fått någon form av stöd eller hjälp av hennes biologiska föräldrar men de är mest glada öer att slippa ansvaret. Hennes pappa orkar inte med konflikterna dessutom har han nog med sina egna alkoholproblem, varför han inte klarar av hennes problem. Förvisso säkert sant att han kämpar med dem MEN han är hennes pappa. Det är ett livslångt ansvar. Hennes mamma kan inte ta hand om henne för där är för mycket bråk och konflikter vilket hon inte orkar med för hon tar hand om hennes småsyskon där..... Jisses! Fick de ingen föräldrautbildning för 20 år sedan eller där man förklarade vad det innebar att vara förälder? Så kvar fanns jag som nu tagit henne under mina vingar.... Frågan är bara om jag inte blir vingklippt på kuppen och går under själv. För just nu känns det som om jag bara ger och ger och ger men jag får absolut ingenting tillbaks av livet och jag vet ärligt talat inte om jag vill mer.

Mår helt enkelt inte bra.

Jag tror att jag är mycket nära botten nu. Jag inser att jag inte fixar detta själv. Jag behöver hjälp men jag vet inte var jag ska vända mig. Min ångest är tillbaka och jag kan inte andas. Jag kan inte sova trots att jag är så genomtrött man bara kan vara. Idag har jag gråtit från och till precis hela dagen. Det funkar inte. Barnen undrar vad det är frågan om men vad ska jag svara på det? Jag vet ju egentligen inte varför jag är så är himla ledsen. Gråten bara kommer. Jag mår helt enkelt inte bra. Men jag måste hålla ihop för jag måste ta hand om barnen, jag måste fixa här hemma och jag måste jobba. Jag vet inte hur jag ska klara det men jag måste.

Självhat.

Skulle skrivit ett glatt inlägg om min underbara vecka med barnen, om Samuels födelsedag och om Lowas barndop. Det inlägget kommer men jag måste verkligen ha ur mig detta först.

Igår var jag på fest hos Ingela. Hon bor i huset mittemot Nisse och man ser hans balkong från hennes lägenhet. Gillar inte riktigt att vara så nära men wtf, någon gång måste jag också få ha trevligt. När jag och syster kom stod han på sin balkong, jag låtsades som om jag inte såg honom. När vi sedan är uppe hos Ingela och jag är ute på hennes balkong så kom där en familj gående. Mamma, pappa och två barn. När de kommer närmre ser jag att det ena barnet är Hampus. Och det är Nisse, någon tjej och hennes barn. Och de såg verkligen ut som lyckliga familjen.  Jag SKITER i om han träffar någon ny men den reaktionen jag fick var helt märklig. Det kändes som någon slog mig rakt i ansiktet och jag blev jätteledsen. Tror att det beror på att Hampus var med. Jag vill inte att han ska ha någon ny extramamma. Jag vill inte att han ska tycka om någon annan än mig! Jättetramsigt men det var helt sjukt! Han såg mig däruppe på balkongen så jag fick ju hälsa. De går upp till sitt och fem minuter senare kommer bara Nisse, tjejen och hennes jävla hund ut och går iväg!

När jag har frågat om han kan passa Gandhi, som han själv var med och skaffade kan han inte för han har ALLERGI: Men hennes lilla fjanthund går tydligen bra. Så himla kasst att jag blir urförbannad! Saken är den att Gandhi är absolut min hund och jag vill inte bli av med honom för allt i världen men det är tufft att vara ensam om en så pass krävande hund och ibland känner jag att jag är väldigt låst på grund av honom. Dessutom är det så att orsaken till att vi skaffade en så pass stor hund var för att HAN ville ha det! Jag ville egentligen haft en mellanstor hund. Har sagt till honom att jag skulle tycka det vore bra om han kunde ställa upp och passa Gandhi emellanåt så att jag kan göra saker, eftersom pappa faktiskt börjar bli gammal och orkar inte riktigt med hunden när han är där,men nej det går inte för hans allergi. Sen ser jag han ha någon annans hund. Som dessutom var av någon långhårig ras.

Hela min reaktion kring denna händelse är helt absurd. Jag vill inte påverkas så men det gjorde jag och det kändes rent ut sagt för jäkligt. Tror som sagt att mycket berodde på att Hampus var med och sen är det också själva grejen. Han gör mitt liv till ett helvete vilket gör att jag knappt vågar visa mig bland folk sen går han och skaffar en ny och går vidare och är lycklig och tycker att livet är underbart. Men grattis! Vad kul för dig! Själv går jag här och är så himla ordentlig och präktig så jag i princip spyr på mig själv.

Don´t let the sun go down on me!

Jag bara älskar detta vädret som vi haft några dagar! I förrgår och idag har tillbringats med att steka mig på åhus strand tillsammans med världens bästa Petra och mina underbara underbara barn! Så mysigt vi har haft det! Och igår när det inte blev något bad ägnade jag dagen åt att göra fint här hemma, både inne och ute på balkomgem! Jag och pojkarna var och köpte blommor som sedan planterades och så ett litet ljus på bordet och vips så hade jag värsta fina uterummet där jag tillbringade kvällen med en bok och ett, eller nåja tre glas blev det nog, vin. Så himla underbart! Oj vad jag behöver det här vädret. Livet känns så mycket lättare då på något sätt. Dessvärre verkar det som om det tar slut nu lagom till helgen :S! Men i nästa vecka ska den återvända har jag hört=)!

Nu ska jag ägna kvällen åt att läsa lite till och sen blir det i säng tidigt! I morgon är det en stor dag!!!!!!!

Kram på er alla!

Tråksommar!

Är så sjukt uttråkad på att gå hemma så jag vet inte vad jag ska ta mig till. Det händer ju absolut ingenting och alla andra är fullt upptagna på sitt håll så det känns som om man lika gärna kunde ha jobbat. Dessvärre verkar det som om jag blir ledig även denna veckan. Måste försöka ta mig för något. Ska åtminstode försöka ta mig ut på jordgubbsplockning med Hampe för det har jag lovat honom. Sen MÅSTE jag ta tag i min lägenhet. För här ser ut som kriget. Samuel fyller år på fredag och jag misstänker att det blir jag som får anordna kalaset även om jag egentligen inte orkar..... Samuel har redan gett mig indikationer om det nämligen. Jag har Louises student i alltför starkt minne och den tärde på mig. Jag fixar det liksom inte. Jag är trött.

Vet faktiskt inte vad det är med mig men jag har blivit nästintill apatisk när jag är hemma. Är jag på jobbet eller om jag ska hjälpa någon annan så funkar det. Idag har jag exempelvis hjälpt Tina och hennes familj att flytta och det gick bra. Men när jag är hemma är det precis som någon trycker på en knapp och jag orkar verkligen inte göra något. För jag är trött! I köket har jag typ ett ton disk men tänker hela tiden att jag tar den i morgon så fylls den på. Idag har jag åtminstonde dammsugit men det var bara för att jag faktiskt skulle få besök så det var mer eller mindre ett måste.

Sen har jag ju min förbaskade förkylning som jag aldrig verkar bli av med som gör mig ännu tröttare. Men jag tänker inte lägga en halv dag på att gå till doktorn för att de inte ska hitta några fel på mig så jag biter ihop och står ut, men den är troligen en starkt bidragande orsak till min trötthet eftersom hostan håller mig vaken om nätterna. Har haft den i lite drygt tre veckor nu så det är jobbigt helt enkelt.

Så, nu är det nog klagat. Nu klistrar jag på mitt happyface utåt igen och låtsas att allt är bra! Ha det bäst mina vänner! Nu ska jag sova!

Over and out från en mycket trött Helena......

Midsummerdreams.....

Idag är det midsommar. Yeay.... Fattar inte varför det ska vara sån hets kring midsommar. Man ska vara glad, positiv, tokkär och romantisk. För oss som inte har någon då? Vad ska vi göra? Ja ja, jag tänker iaf åka ut till min älskade syster och fira där tillsamman med alla andra par. Där är människor som jag tycker om så jag hoppas det blir bra =)! Ikväll ska jag plocka blommor att lägga under kudden och hoppas jag drömmer om någon fining! För hur det än är så hoppas man ju alltid att man kanske någon gång ska träffa den där prinsen som borde finnas därute även om det känns hopplöst eftersom alla  redan verkar ha funnit någon. Men drömmar kan ingen ta ifrån mig iaf! Önskar er alla en underbar midsommar!

Massor med kärlek från Helena!

När alla ord har tystnat.....

Är i underbara vackra Slättsjö! har varit här sedan i måndags och skulle faktiskt kunna tänka mig att stanna länge till! Det enda jag saknar är en riktig toalett, här finns bara utedass, men jag använder mig av skogen! Att åka hit var nog det bästa jag kunde gjort. Jag har levt riktigt primitivt! Här finns som sagt ingen riktig toalett och inte heller något rinnande vatten så det blir till att pumpa vatten ute på gården som jag sedan får värma för att kunna tvätta mig, diska etc. Avlopp finns här dock tack och lov! För att få värme får jag elda i spisen, som tur är finns här färdighuggen ved ute i vedbon men även den får kånkas in från gården. Men oj vad härligt det känns att jag faktiskt klarat allt helt själv! Ja för alla kanske det inte är så stort men jag har ALDRIG gjort något sådant här förut så jag känner mig duktig=)! Även om här är en del jobb att fixa med så har jag även kunnat göra det jag kom hit för att göra. Komma bort från verkligheten. Jag har kunnat bara vara, njuta av att vara ledig, tänka, tänka och åter tänka eftersom här faktiskt inte finns så mycket mer att göra och här är så ofantligt tyst så man kan i princip höra tystnaden. Och även om jag gråtit massor när jag varit här så är det läkande tårar. För jag har också kommit till en del insikter. Men i morgon bär det hem igen. Vill egentligen inte men det är ett nödvändigt ont. Men jag har bestämt mig för att jag kommer åka hit så mycket jag kan i sommar! Har man ett sånt här ställe att tillgå är man dum om man inte utnyttjar det....

Underbart vackra slättsjö!

Här med=)!

Och så här ser det ut på framsidan=)!

Trädgården!

Jag lyckade minsann få fyr!

Här hämtar jag vatten för tvätt och disk!

Härinne ligger dasset.... Jag använde dock skogen.

Min absolut bästa vän som jag alltid kan lita på och som alltid finns där utan att knorra <3!

Gandhis paradis! som han dock ej fick röra;)!

grilltajm!

Köket... någo omodernt......

Men ganska charmigt ändå :)!

Döda dagar....

Är fortfarande sjuk. Gillar det inte alls för jag orkar inte ta tag i allt det som jag borde göra..... Istället ligger jag på soffan och försöker sova men varje gång jag lyckas somna så kommer den förbaskade hostan som håller på att ta kål på mig! Har dock varit på jobbet och återlämnat de stolar jag lånade där inför flisans student så nu är mer eller mindre alla spår utav den undanröjda! Skönt! Skulle behöva dammsuga och torka golven men det får bli en senare fråga....

I morgon är det fredag och då åker barnen ifrån mig... Saknar dem redan! Ska jobba på macken i helgen och det tänker jag göra oavsett! För nu har jag banne mig inte råd att vara sjuk något mer. Dessutom ska jag säga till om att om de vill ha min hjälp i sommar får de faktiskt komma med ett schema nu för jag vill planera mitt liv!

Annars händer inte så mycket just nu. Hoppas jag snart återfår orken så jag kan göra lite kuliga saker! Nu ska jag försöka sova bort lite till av mitt liv! Ha det underbart från gnällhelena!

Let´s run away again. Just like we did when we were ten......

Jisses vad kass jag har varit på att uppdatera den här bloggen på ett tag nu. Om här finns några läsare kvar så lovar jag att skärpa mig! Nu ska det bli nya tag! Antar att det beror på att jag faktiskt mår så pass mycket bättre nu jämfört med i höstas. Och det är ju egentligen positivt MEN jag skulle ju även kunna delge er mina bra dagar!

Samtidigt känns mitt liv för tillfället som en bergochdalbana och topparna och dalarna kan komma snabbt! Ena sekunden är jag på topp, livet känns för stunden fantastiskt för att jag bara timmar senare bryter ihop fullständigt och känner att jag bara vill försvinna....

Det är jobbigt att må så. Och jag vet att jag tär på folk i min omgivning. Därför har jag beslutat mig för att dra mig undan. Därför väljer jag att åka iväg för mig själv några dagar. För att försöka hitta den där kämparglöden inom mig som jag vet finns där! Jag tänker inte längre gnälla och jag tänker inte längre delge människor mina problem. Jag tänker bli positiv utåt så att inte fler sk vänner överger mig. För jag vill inte bli ensam. Det är det jag fruktar allra mest. För alla människor behöver känna sig omtyckta. Alla människor behöver känna sig speciella. Och det gör även jag. Men det känner jag inte just nu. Jag längtar tills jag får känna det igen. För jag tror och hoppas att jag någon gång får göra det.

Snörvel och framtidsplaner....

Är sjuk IGEN! Fattar inte vad som händer i min kropp. Jag är ju aldrig sjuk men nu åker jag på det hela tiden. Är dunderförkyld och har 39 graders feber.... Tror min kropp försöker säga något. Men jag vill inte! Har inte tid! Skulle ju jobbat idag med men fick sjukskriva mig igen..... Suck! Hoppas det går över fort. För nu skulle jag ju börja ta tag i mitt liv på riktigt!

Jag har barnen fram till fredag och ska försöka mysa med dem så mycket det bara går. I helgen är det mackjobb som gäller och jag hoppas även då kunna få reda på hur jag ska jobba i sommar så jag kan planera mitt liv. Vecka 30 tänker jag dock kräva att vara ledig efetrsom jag, Jenny och våra härliga barn då planerar en trip till danmark.

Nästa vecka när jag inte har barnen planerar jag att dra mig undan från världen ett tag. Jag och Gandhi åker iväg några dagar för att bara lyssna till tystnaden och hela själen. Känner att jag behöver det. Kanske kan det få mig att komma på rätt väg och att hålla fokus så jag inte bryter ihop igen. För som sagt, jag tror min kropp börjat säga ifrån eftersom jag faktiskt inte tar hand om den. Jag lever mitt liv i 190. Varannan vecka har jag barnen och då ska man försöka göra så mycket som möjligt med dem för att döva sitt dåliga samvete över att man inte alltid finns där och de veckorna jag inte har dem fyller jag dagarna med någonting att göra för att slippa känna saknaden. Håller bara tummarna för fint väder för det är en förutsättning för att min lilla verklighetsflykt ska fungera.

Student, flytt och framtiden.....

Nu är det ett bra tag sedan jag skrev här. Måste skärpa mig på den punkten. Men nu ska jag försöka uppdatera er vad som hänt i mitt liv sen sist.

Jobbet.... Verkar som jag trots allt har jobb till hösten. Kul? Jag vet faktiskt inte. Tydligen har mamman till mina tjejer gått till hårt angrepp gentemot min kollega Emma så hon blir bortplockad från assistentjobbet med tjejerna. Istället anställs jag som hjälplärare i den grupp som de ska vara i. Känns jättebra att jag har ett jobb om det inte vore för att Emma blev så hårt utsatt. Hon har jobb dock. Hon blir omplacerad MEN det var hårda ord hon blev omnämnd för och jag tycker att det var orättvisa ord. Dessutom känns det som om att jag nu puttar bort henne och det känns inte riktigt bra. Jag sa till chefen att jag måste tänka på det här men faktum är att jag är i skrikande behov av jobbet och har inte råd att tacka nej. Jag hoppas bara att Emma och mina kollegor i arbetslaget vet att jag absolut inte står bakom dessa ord för jag tycker att Emma gjorde ett förbaskat bra jobb! För i morgon ska jag gå in till chefen och tacka ja till jobbet.

Studenten.... Louise har tagit studenten och hon var så fin och glad denna dag! Jösses vad jag älskar den tjejen. Hon känns som min egen dotter. Därför gick jag med på att hjälpa till att fixa med hennes studentskiva och även på att vi skulle ha den här. MEN det slutade med att jag fick fixa precis allt själv.... Jag gav hennes far ETT uppdrag. Att fixa plakat. Jag tom smsade honom på tisdagen och påminde honom. MEN när de dök upp på skolan på fredagen fanns där inget plakat! Jag kokade kan jag säga men jag lyckades hålla mig lugn för jag ville inte ställa till en scen på Louises student. När det sen var dags att gå hem till mig förutsatte jag att han och hans familj skulle följa med och hjälpa till med framdukningen. Men ack nej. De kom sent så allt var redan framdukat. Pappan ifråga kom dessutom allra sist. Så jäkla dålig stil så jag blir tokig! När han kommer så meddelar han dessutom att han bara har tid att stanna ett par timmar för sen ska han sweden rock!!!!!!!! Det kallar jag prioritering. Och när han gick drog både hans mor och hans syster också. Jag har nog sällan varit så arg och besviken som jag var då. Och även Louise var besviken på sin pappa som inte hade tid att fira hennes dag ordentligt. Dessutom hade han inte råd att ge mig några pengar för kalaset så summan av kardemumman är att jag fick stå för rubbet så det blir en kul sommar för nu är jag nästan pank. Så jag är helt slut. Tack Åsa och Lasse för hjälp med att köra hit bord och stolar! Och Tack Jenny för hjälp med matlagning och dukning, Utan er hjälp hade jag inte fixat det!!!! Och tack vill jag även säga till Louises mormor som fixade med tårtorna till kaffet.

Flytt.... I går dagen efter studeneten var det dags att tömma Louises lägenhet. Eftersom hon inte längre går i skolan har hennes aktivitetsersättning dragits in och hon har helt enkelt inte råd att ha en egen lägenhet. Hennes mormor ställde upp på att städa lägenheten och jag skulle flytta grejorna. Förutsatte att hennes far också skulle hjälpa till men han är som sagt på sweden rock. När jag kom upp i lägenhetn fick jag en chock! Den var så sönderpartajad att jag var på väg att vända i dörren. Dessutom var knappt en pinal packad och Louise och hennes kompis var något bakfulla så de var mest bara sura och uppnosiga. Som tur är fick jag hjälp av underbara Carolin och Lenny! Om inte Lenny kommit dit vet jag inte hur jag skulle fått ut möblerna eftersom det bara var han och jag som kunde bära de tunga sakerna. Så jag la i princip hela lördagen på hennes lägenhet. Från klockan tio på morgonen till halv sju på kvällen. Och hon var mest bara sur hela tiden. Jag hoppas bara att hon en dag i livet ser tillbaka på det här och inser hur mycket vi faktiskt ställde upp. Som sagt jag älskar henne av hela mitt hjärta men nu måste jag säga stopp. jag kan inte dra hela det lasset också själv. Hennes riktiga föräldrar måste inse att även de behöver ställa upp för henne och Louise själv måste inse att hon behöver skärpa till sig. Jag är orolig för den tjejen men jag är helt maktlös då hon faktiskt inte är mitt biologiska barn och dessutom orkar jag inte mer. För nu är jag helt slut. Men idag måste jag se till att få i ordning i min egen lägenhet efter studenten för här är allt uppochner. Så det är bara att bita ihop och se glad ut!

Ha en underbar söndag alla! Kärlek från Helena!

saker som jag älskar och saker som jag absolut inte älskar just nu........

Jag älskar det faktum att mina barn just nu ligger och sover i sina sängar här hos mig =)!!!!! Bonus för mig eftersom deras pappa ligger i maginfluensa. Jag skulle kunna stå och titta på dem i timmar där de ligger för jag älskar dem så mycket att det gör ont!

Jag älskar däremot inte att min syster helt missförstod mig idag i telefonen vilket resulterade i att hon slängde luren i örat på mig :´(

Jag älskar inte heller att Samuel ska resa bort hela "min" vecka utan mig och jag saknar honom redan :(. Men jag är glad för hans skull och jag håller tummarna för att det där askmolnet håller sig undan!

Jag älskar inte heller det faktum att jag själv ska åka till Stockholm nästa vecka med jobbet vilket gör att jag inte heller kan ha Hampus här hos mig hela "min" vecka

Jag älskar definitivt inte det faktum att jag bara har arbete i 17 dagar till =S

Till sist kan jag säga att jag HATAR känslan av att vara otillräcklig vilken jag har just nu eftersom jag har tre miljoner saker jag borde hinna med att göra men bara 24 timmar/dygn vilket gör att jag inte hinner riktigt med.

Men dagens älskagrej att jag har barnen en bonusdag väger upp det andra ganska bra så jag känner mig trots allt ganska nöjd just nu. 

Over and out

3 veckor kvar....

I morgon går jag in på den mer eller mindre sista vanliga jobbeveckan för mig innan sommarlov. För sen i nästa vecka är jag i stockholm och sen är det sista veckan innan sommarlov och den är helt rörig! Ser fram emot det med skräckblandad förtjusning för sen är det slut. Jag är sen inte längre en del av Norrängsskolan. Finns några jag kommer att sakna ohyggligt mycket. Jag menar jag saknar er redan eftersom vi inte längre jobbar ihop men nu har jag åtminstonde någon gång ibland träffa på er och kunnat snicksnacka lite. Men nu kommer det inte att bli så mer och det gör mig faktiskt ledsen.....

Men men life goes on och förhoppningsvis hittar jag min plats i det och kan komma vidare. Måste bara hitta ett förbenat jobb..... Just nu funderar jag på om jag ska söka mig utanför skolvärlden. Är så trött på att inte kunna känna mig trygg att här ska jag få vara kvar. Vill ha ett jobb där jag kan känna mig trygg och få en inkomst som jag överlever på.... Samuel är så söt och har letat jobbannonser till mig som han sedan lagt som genvägar på skrivbordet. Han tycker jag ska bli bilförsäljare :)! Enligt honom hade jag alla egenskaper de sökte förutom erfarenhet från bilförsäljning. Men wtf, söka kan jag ju alltid. Kan ju bara få ett nej! Det enda bekymret är att jag fullkomligt SUGER på att skriva personligt brev om mig själv. Jag menar, vad är jag bra på förutom att ställa till det för mig? Nej behöver verkligen hjälp med det så jag måste bara hitta någon som kan tänkas vilja göra det. På något sätt ska jag lyckas så är det bara!

Funderar också mycket på vad jag ska göra för att utvecklas och återfinna lusten att leva! Är ju mest bara bitter och ledsen nuförtiden och jag börjar tröttna på mig själv! Gör något åt ditt liv då din gnällspik tänker jag till mig själv med jämna mellanrum. Så nu har jag bestämt mig. För att utveckla mig själv ska jag vaje månad göra MINST en sak som jag aldrig gjort förut och jag ska göra den själv! Det kan vara allt från att gå och fika med mig själv till att resa bort själv ja eller något annat. För let´s face it. Jag ÄR en ganska blyg person och jag går knappt upp till stan ensam för jag tycker det är jobbigt och vill ständigt ha någon med mig...... Då jag har total brist på fantasi för denna utmaning så vore jag tacksam om ni mina kära läsare ville komma med tips och förslag till mig om vad jag kan göra!

Nej nu är det dax att dra till macken för att jobba. Önskar er alla en skön söndagskväll=)!

Peace, love and understanding/ Helena!

PS: Sverre! Såg din kommentar till föregående inlägg. Jag saknar dig med och hoppas jag får äran att träffa på dig under veckan! Mellan vilka tider är det du jobbar??? KRAM!

Torsdag!

Idag är det torsdag den 19 maj. Idag fyller min älskade syster år! GRATTIS! Hoppas dagen din blir underbar. Ska gratulera dig och Anton snart när jag är frisk igen=)!

Frisk ja, jag känner mig otroligt mycket bättre idag! Märkligt hur lite piller kan göra sån skilnad på bara ett par dagar! Så nu har jag storstädat Samuels rum, hoppas han blir glad=)! Och snart ska jag ge mig på Hampes rum =). Tänkte att de skulle bli glada över att slippa städa själva idag. För då kan vi mysa precis hela kvällen, för i morgon åker de hem till sin pappa=(... Men i morgon tänker jag minsann jobba och sen jobbar jag hela helgen så det går förhoppningsvis fort! Sen är det bara en jobbevecka kvar sen åker jag och barnen til El Stockholmo! Yeay! Längtar!!!!!! Äntligen ska det hända något!!!!

Längtar till i eftermiddag också! För då kommer Petra hit <3!!!!! Ska bli så skönt och få prata lite vuxenprat irl. För det är, om man inte räknar doktorn, en hel vecka sedan jag överhuvudtaget hade det. Och Petra har jag inte träffat sen..... ja, det är nog två veckor sen =(.... Saknar dig mitt hjärta!

Igår var jag nog nära ett sammanbrott. Jisses vad jag mådde dåligt! Kändes som om jag lika gärna kunde försvinna i ett svart hål för det kommer aldrig bli bra ändå. Tror min fina vän Jenny kände detta på sig för hon taggade mig i sin status där hon skrev att jag var en hjälte.... Jenny, älskar dig så otroligt mycket och är så glad att vi hittat tillbaka till varann och du ska veta att jag blev så glad för den taggningen, men samtidigt var det som att vrida på en kran för jag tjöt hela kvällen.... Jag känner mig inte stark och jag känner mig inte som en hjälte.

Det är ni mina vänner som är mina hjältar! Och jag menar er allihop! Älskar er ofantligt mycket och jag skulle göra ALLT för er! Hoppas ni vet det!

Massor med kärlek från Helena!

Tankar om livet, vardagen och framtiden

Är sjuk =(. Hatar att vara sjuk. Dels så orkar man absolut ingenting och dels ger det en alldeles för mycket tid för att tänka. Om tre veckor är jag arbetslös =(. Jag vill verkligen inte bli arbetslös. Dessutom vill jag ha sommarlov. Jag tycker jag är värd att ha sommarlov och slippa att jobba på skitmacken konstant. Kanske ska jag vara tacksam att jag åtminstonde har det jobbet och att jag har chans att jobba heltid, läs mer än heltid, under sommaren men jag är trött på att ALDRIG vara ledig! Jag vill kunna hitta på saker. Något som jag aldrig kan för att jag ska jobba. Vill ha ett normalt jobb som jag kan försörja mig på och vara ledig på kvällar och helger som normalt folk är. Samtidigt vet jag att jag MÅSTE jobba hela sommaren. För till hösten får jag inga mer pengar.... Jag är orolig inför framtiden. Kommer jag lyckas att bo kvar i lägenheten? Eller kommer jag tvingas säga upp den, viket innebär att jag måste låta barnen bo hos sin pappa jämnt. Fan jag hatar att jag alltid lyckas sätta mig i sådana här kompliceade situationer. Och jag hatar att jag inte har någon att prata med.... Alla säger bara att det löser sig. Men om det inte löser sig då?

Herregud vad patetiskt mitt liv har blivit. Pank, arbetslös och ensam. Jävla skitliv! Jag får liksom ingen kläm på vad det är jag söker. Varannan vecka har jag barnen och lever familjeliv för att sedan veckan efter jobba halvt ihjäl mig och sen ut och festa helst både fredagen och lördagen. Patetiskt! Men jag har absolut inget annat att göra. Jag sa att detta året skulle bli mitt år. Nu har snart halva året gått och det som har hänt är att jag har aldrig varit så mycket sjuk som nu, jag kommer de facto att bli arbetslös och jag är ensammare än på länge då mitt sociala liv i princip består av kommentarer på facebook. Snacka om FAIL! Jag hoppas verkligen att jag kommer in på någon av de utbildningar jag sökt till hösten och att jag kommer kunna finansiera den. För att gå i skolan brukar vara det bäst sättet för att träffa lite nya människor så att jag kanske kan få lite mental stimulans igen.

Känner mig förbannat kränkt rent ut sagt!

Här har jag tigit, lidit och gett dig evinnerligt många chanser att reda upp ditt liv av den enkla anledningen att jag VET att dina barn älskar dig och behöver dig. Och jag vet att du är på god väg och det är jag glad över. Men sen när du blir ifrågasatt på grund av ditt missbruk så har du mage att "uttrycka en oro över om barnen verkligen har det bra hos sin mor". Du är för fan helt jävla skadad i hela ditt jävla huvud!!!!!!!!!!!!!!!

En sak ska du ha förbannat klart för dig! Att under första halvtimmen av mitt möte med soc så satt jag och sa att du ÄR lämplig som far eftersom du faktiskt tagit tag i dina alkoholproblem och att jag tror att du vill dina barns bästa och därför kommer att fullfölja den behandling som du ansökt om. Sen får jag ett knivhugg av dig i ryggen din vidriga människa då jag får reda på att du uttryckt en oro om att barnen inte skulle ha det bra hos mig. Jag skulle bra gärna vilja veta VARFÖR SKULLE DE INTE HA DET BRA HÄR?????? För det hade du inte kunnat precisera för soc heller. Nej precis och vet du varför? DÄRFÖR ATT DE HAR DET BRA HÄR! Under nära en timme fick jag sitta och försvara min lämplighet som förälder. Nej jag har inga missbruk, ja jag har mat i kylskåpet, ja barnen har kläder, barnen skickas till skolan varje dag, de gör sina läxor osv! Just nu tror jag fan jag HATAR dig och jag ångrar bittert att jag varken polisanmälde dig eller tog barnen ifrån dig i höstas. För du vet förbannat väl att jag hade vunnit den fajten då. Och ja just nu är det enbart av egoistiska skäl för just nu skulle jag vilja skada dig på värsta tänkbara sätt.

En annan sak jag undrar över är hur du tänker. Om de nu kommit fram till att du inte borde ha hand om dina barn, eller rättare sagt Hampus för det var bara honom det gällde eftersom han är så ung, tycker du det då är så smart att försöka smutskasta mig så att de omhänder tar honom istället? Nej du är ta mig fan inte riktigt klok i huvudet. Jag önskar att jag kunde ge dig denna avhyvling irl men det kan jag inte eftersom då kommer det att falla tillbaka på mig och DET ska du inte lyckas med.

Men du ska också veta att jag gick ifrån soc med ett leende på läpparna då han jag pratade med sa att jag kunde känna mig helt lugn och att de tog ditt påstående mer som något du fått för dig med tanke på din svartsjuka och ditt beteende i höstas men att de var tvungna att följa upp det eftersom det kommit upp till dem. De kommer också att kontakta Hampus fröken och Micke så jag känner mig ganska lugn nu. Jag är inte längre ifrågasatt som förälder! Och socmannen kommer även att kontakta dig och då hoppas jag att du får precis samma ifrågasättande som jag fick. För det var ingen trevlig känsla att bli ifrågasatt på det viset.

:-/

Den oro och den ångest som jag har just nu går inte ens beskriva med ord...... Det känns som om jag ska kräkas i vilken sekund som helst. Alla möjliga scenarion rullar genom mitt huvud. Oavsett vad som ligger till grund för det här så är det illa nog men om det är gamla orsaker känns det som att det går att lösa. Låt det vara gammalt som ligger till grund så att det inte blir något. Är det inte det bryter helvetet ut i morgon... Just nu pendlar jag mellan hopp och förtvivlan. Funderar på hur jag överhuvudtaget ska lyckas somna ikväll med tanke på hur jag mår...  Hur kunde detta hända? Det finns inte. Det är en ond dröm... Så måste det vara. Kan jag få spola tillbaka mitt liv några år så jag kan ställa allt tillrätta? För detta börjar bli absurt! Jag vill inte vara med mer. Jag vill leva mitt liv utan en massa sånt här nu. Varenda gång som det känns som om jag börjar reda upp saker och ting så händer något som bara raserar allt igen. Kanske är jag tramsig som reagerar så här, men det är min reaktion och det känns som att jag kommer att explodera när som helst. Och det är helt enkelt överjobbigt att liksom inte kunna få ur sig allt och inte kunna vara arg, ledsen, besviken. Nej Helena biter ihop och låtsas vara stark. Varför håller jag på så här? Varför känner jag så här? Kan jag inte bara få bryta ihop och få gråta av mig allt, precis allt jag har inombords? Imorgon förmiddag får jag i alla fall veta vad som hänt. Förhoppningsvis stillar det min oro eller så blir den värre. Det återstår att se. Nu tänker jag gå ut och gå för jag måste rensa huvudet. 

Kvällstankar..........

Livet.... livet är ett nödvändigt ont. Jag försöker hålla mig över ytan. Lyckas ganska bra just nu men inombords mår jag inte bra. Just nu fyller jag all min vakna tid med saker att göra, gärna tillsammans med andra för då har jag inte tid att tänka eller känna....  Men nu börjar kroppen säga ifrån. Igår lyckades jag inte ens ta mig upp ur sängen för jag har så ont. Så jag fick helt enkelt stanna där. Jag har så ont i hela min kropp och jag är så sinnessjukt trött. Det värsta är att jag liksom inte kan få fram hur eller vad jag känner. Där finns så många frågor, funderingar och situationer som jag skulle vilja reda ut men jag kan inte. Av den enkla anledningen att jag vet att jag ändå inte kommer få några svar. Är rädd för att såra någon, är rädd för att trampa någon på tårna och är rädd för att folk ska se mig som gnällig för om jag någon gång skulle få för mig att säga vad jag tycker rackas det genast ner på mig. Varför kan inte jag få säga vad jag tycker, tänker eller känner? Varför känns det som om jag är belagd med munkavel? Varför känns det som om jag inte duger? Jag har massor som jag skulle vilja säga till vissa men jag gör det inte. Jag tiger och jag lider. Och för varje dag som går blir jag allt mer uppgiven inombords.

Valborg!

Har haft en helt fantastiskt trevlig valborg tack vare Petra och Patrik! Tack mina fina vänner=)! Det enda var att mina barn inte verkar veta hur man uppför sig och var igång och bråkade och kivades en stor del av dagen =(. Men kvällen blev lyckad! Vi satt och pratade om allt mellan himmel och jord och bla kom det här med nya förhållanden upp. Samuel deklarerade att jag INTE fick träffa någon ny, för han ville inte ha någon korkad styvpappa. Såvida jag inte träffar en fotbollsstjärna eller en kunglighet. Då var det ok! Snacka om jobbig utmaning när man bor i hässlehåla att hitta någon sådan! Han är för skojig min son=)! Jag förklarade för honom att det inte är särskilt troligt att jag skulle träffa någon ny det närmaste decenniet ändå och definitivt inte någon fotbollsstjärna eller kunglighet så han kan va lugn=)! Sedan var det dags för mat!Hampus var grillmästare med översyn av Patrik och han var så otroligt stolt efteråt! Så nu är det bestämt att vi ska hem till familjen Färdig-Mössler på onsdag igen då Hampus ska grilla hamburgare tillsammans med Patrik och Samuel ska friseras av Petra=)! Oj vad jag älskar mina fina vänner! Jag vore ingenting utan er <3!

Tjejdag i Turning Torso

Skulle gjort detta inlägget redan förrgår men då jag inte var hemma förrän vid ett på natten så sparade jag det till nu istället. I torsdags hade nämligen jag, Petra, Jenny och Åsa bestämt att ha en tjejeftermiddag i Malmö. Vi hade bokat in oss på The Studio i Turning Torso för att fotas.

Spända av förväntning tog vi tåget ner till Malmö. Och jo vi hade en rolig dag men jisses vilken tid det tog..... Besöket som enligt uppgift skulle ta tre - fyra timmar tog SEX timmar. Det var stundom något drygt. Men själva fotosessionen var riktigt rolig! Jag och kameror kommer ju dock inte riktigt överrens. Jag står hellre bakom den än framför den.  När det var dags för mig att plåtas märkte fotografen att jag var nervös och han gjorde sitt bästa för att få mig att slappna av. Jag kände mig dock inte riktigt bekväm med situationen att stå i fokus så av femtio bilder tog jag inte mer än två med mig hem. Dessa visar jag här och ingen annanstans:



Gillar svartvita bilder bättre än de i färg faktiskt. Detta var den bild som helt enkelt beskriver mig bäst.



 

Men det var en rolig erfarenhet och jag var sjukt nöjd med sminkningen av mina ögon! Hon som makeade mig använde sig av blå ögonskugga och det är något jag själv aldrig skulle våga prova men det var grymt snyggt faktiskt!



Tycker själva bilden är rätt cool faktiskt. Trots att jag faktiskt varken gillar att vara med eller se mig själv på bild så gillar jag faktiskt denna. Lite sådär lagom kaxig.



It´s all about the money!

Så! Nu tror jag att jag är nöjd med de utbildningar och kurser jag sökt till hösten. Inser att jag nog är något osäker på vad jag egentligen vill med mitt liv men nu har jag sökt in till specialpedagog i 1:a hand, Magisterprogram i beteendevetenskap i 2:a hand och Socionomprogrammet i 3:e hand. Sen har jag sökt kurser i webbdesign och grafisk design mest för att jag tycker det är skoj. Så nu är det bara att hålla tummarna på att jag kommer in någonstans och att jag hittar något sätt att finansiera mina studier.... Har pratat med csn och de kan eventuellt bevilja ett år med studielån till mig om jag skriver ett personligt brev om varför just jag ska få ett extra år med lån.....

Det är ju iaf en liten möjlighet men samtliga ovan nämnda utbildningar är på mer än ett år så det räcker ju inte riktigt. Därför tänker jag nu leta fonder från vilka jag kanske kan söka stipendier för att läsa, så om någon som läser detta vet några sådana mottager jag tacksamt tips! För nu är jag sjukt taggad på att läsa! Jag vill, jag vill, jag vill få gå i skolan igen! Men som sagt allt hänger på de där förbaskade pengarna....