2010

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?

Ja det kan man lugnt säga. Tog ett steg som jag borde tagit mycket tidigare......

2. Höll du några av dina nyårslöften?
Japp. Jag sprang broloppet=)! Duktiga jag=D!

3. Är det något du saknar år 2010 som du vill ha år 2011?
Jag vill ha lycka och må bra!

4. Vilket datum från år 2010 kommer du alltid att minnas?

25 juli. Dagen då jag sa till att jag ville skiljas. 6 september. Dagen då han fullständigt tappade all min respekt genom att han verkligen gav sig på mig fysiskt.

5. Vad var din största framgång 2010?

Hmmm.... Tror inte jag är så framgångsrik så där finns något att prata om... Jo jag fullföljde broloppet. Något som jag är mäkta stölt över.

6. Största misstaget?

Att jag var alltför snäll vid vår delning vilket resulterat i att jag är luspank och har alldeles för många skulder....

7. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2010?
Eminem feat. Rihanna; Love the way you lie och Kent Socker. Båda beskriver mitt liv på ett skrämmande sätt.

8. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Väldigt mycket ledsnare. Har nog aldrig gråtit så mycket som under det här året....

9. Vad önskar du att du gjort mer?

Stått upp för mig själv och inte tolererat att bli behandlad som en dörrmatta.

10. Vad önskar du att du gjort mindre?

Bråkat............

11.  Hatar du någon nu som du inte hatade i början av året?
Hmmm... Hata är ett starkt ord.... Men jo jag hatar det faktum att jag känner mig fullständigt misslyckad och värdelös....

12. Vad gjorde du på din födelsedag 2010?
Blev firad av mamma, pappa, syster, mina barn och Petra.......

13. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?

Tja, var ska jag börja? Nej men det som skulle varit absolut bäst vore om han kunde acceptera och gå vidare.

14. Vad fick dig att må bra?

Mina barn, Min syster, Petra och mina föräldrar har varit mitt stora stöd i vardagen<3!!! Även mina andra vänner, då menar jag er som finns kvar och verkligen är mina vänner, har varit alldeles underbara och era ord och ert stöd har varit det som gjort att jag orkat upp på morgonen. Att jag och Jenny hittade tillbaka till varandra var också en höjdare och har visat att gammal vänskap rostar aldrig och även hon har varit ett stort stöd för mig <3!

Gott slut alla mina vänner och önskar er alla ett nytt år fyllt med glädje och lycka=)!!!!

FUCK!

Skiter snart i detta nu. Ska resten av mitt liv bestå i att gå runt och oroa mig huruvida mina barn har en pappa eller inte dagen efter? Varför i helvete hjälper man inte in psyksjuka människor i det här landet och ger dem vård? Varför ska jag eller någon av hans vänner behöva ta ansvaret att jaga tag på en sjuk människa och se till att han inte gör något dumt? Är det inte till sånt vi betalar skatt? Jag har lämnat honom av en anledning! Jag ORKAR inte längre. Jag vet inte vad jag ska göra, för jag håller på att slå knut på mig själv. Jag vill inget hellre än att gå vidare med mitt liv, bli lycklig, vara glad och må bra. Men varje gång jag känner att nu vänder det så gör han något så att jag ramlar ännu djupare igen. Det är inte rättvist. Jag vill inte ha det så här mer. Jag vill kunna känna mig trygg och säker på att mina barn har två föräldrar som älskar och tar hand om dem även om vi inte lever tillsamman. Det är inte rättvist att jag ska behöva bära bördan att det är mitt fel om något händer. Det är inte rättvist att jag inte ska få må bra någonsin igen. Det är helt enkelt inte rättvist... Är jag så hemsk för att jag inte orkade mer? Är jag så hemsk för att mina känslor för honom tog slut? Är jag så hemsk att jag förtjänar detta? Det kommer aldrig bli bra har han präntat i barnen. Nej det kommer aldrig bli bra, det har jag med förstått. Men jag kunde inte stanna. Hade jag gjort det hade det varit på bekostnad av mig själv. Jag var inte beredd att betala det priset. Jag mådde inte bra. Nej jag mår inte bra nu heller men jag lever inte i en lögn längre. Nu lever jag i en bubbla som håller på att kväva mig. Vet inte riktigt vilket som är värst................

Snart slut på detta året!

Idag är det den 29 december. Återstår alltså endast två ynka dagar på detta skitår. Åh vad jag önskar att nästa år ska bli bra! För mig, för mina barn, ja även för deras far så han kan gå vidare, och för alla andra som har demoner att kämpa emot. Känns som om det kan bli bra, det kan ju iaf inte bli sämre.... Men jag känner det som en ny chans liksom. Att lägga allt det gamla bakom mig och börja om på nytt! På nyårsafton ska jag ut till syster yster och co i hästveda. Problemet är nu bara hur..... Samuel ska liksom ha kompis med sig så helt plötsligt blev vi ju en för mycket i liftbilen.... Men men det löser sig. Hoppas på att jag kanske ska kunna låna pappas bil. Är ju inte tvungen att dricka alkohol. Funderar starkt på att inte göra det för barnens skull. De har fått uppleva baksidan av den alltför ofta. Samtidigt är det lite tråkigt att inte kunna skåla i champagne på 12-slaget men som sagt det är inte hela världen. Jag hade först tänkt att sitta här hemma själv på nyår men systra min pratade mig tillrätta och ja, för barnens skull ska jag fira. Vad mig anbelangar hade jag lika gärna legat här hemma under täcket och tjurat. Men syster, du behöver inte vara orolig. Jag ska göra mitt bästa för att ha skoj.

En typisk Helenadag anno december 2010

Shit vad trött jag är på min tillvaro. En typisk dag i Helenas liv är att stiga upp vid typ halv sex/sex efter en natts väldigt osammanhängande sömn eftersom jag av någon anledning alltid drömmer mardrömmar...... Därefter sätter jag igång en kanna kaffe, när det är klart tar jag ett glas kaffe och springer runt och plockar lite i lägenheten. Vid sjutiden tar jag på mig och går långpromenix med hunden. Kommer in plockar lite till. Vid nio brukar det första smset komma från Nisse. Svarar jag inte tillräckligt snabbt kommer där x antal till, svarar jag så är det troligtvis fel ändå varför det följs av x antal sms också.... Suck. Vid tiotiden vaknar kidsen, vi ja eller de käkar frulle, jag diskar, går ut med vovve igen, kommer in, tvättar, städar och plockar. Gör middag, diskar, sitter framför datorn, går ut med vovve, kommer in, hänger tvätt, städar efter kidsen, gör kvällsmat, sitter vid dator lite till, läser, tjatar på barn, går ut med vovve, kommer in och förhoppningsvis är klockan så mycket att jag kan gå och lägga mig... Ja ni ser. Jag har typ världens tråkigaste liv! Jag vill ha roligt! Jag vill kunna hitta på saker! Håller på att tråka ihjäl mig själv............

Varför kan jag inte känna mig glad?

Äntligen är julhelgen över. Bara en massa stress och folk som sliter och drar i en att man ska hinna hälsa på där och där och där och där.... Sinnessjukt är det! Men visst samtidigt är det trevligt att träffa de sina men jag är bara så trött! Orkar inte kraven. Orkar inte vara trevlig. Känner mig väldigt låg nuförtiden, är ledsen och vet inte riktigt vad jag ska göra för att bli glad. Min högsta önskan just nu är att få sova en natt tills jag är utvilad och vakna på morgonen och må bra! Jag hade gett vad som helst för det. Fast jag börjar kunna funka hyfsat nu. Jag går på autopilot liksom. Och när ingen hör eller ser släpper jag lite på trycket. Skitbra Lena, rätt sätt att skicka mig själv till ett sammanbrott! Samtidigt tycker jag det är bra att jag inte är lika gnällig längre, jag menar jag vill ju att folk ska orka med mig, har redan tappat några som jag verkligen trodde skulle finnas där och jag vill absolut inte tappa fler. För det gör ont. Det gör förbannat ont när man inser att någon man tycker om och litar på helt enkelt skiter i en egentligen. Men här tänker jag fortsätta att gnälla och beklaga mig och ni som inte pallar det, sluta läs! För någonstans måste jag få ut lite av det där som håller på att äta upp mig inifrån.

Ge mig kraft att säga ifrån...

Tankarna virvlar, det finns inget slut. Hur ska jag göra? Jag måste göra något, men hur? Är orolig, det ska inte vara så här. Snälla vakna upp och se vad du gör. Är rädd, för jag är maktlös. Varför, varför, varför? Är ensam för ingen hör eller ser. Gud, vad jag hatar detta. Håller på att sprängas inifrån för jag vill bara skrika! Men där kommer inget när jag försöker. Jag kan inte, vågar inte. är rädd för vad som händer om jag berättar.  Snälla låt det få ettt slut. Låt honom inse vad han gör. Snälla ge mig kraft att våga säga ifrån. Snälla hjälp.........

God jul?

Nu är det nästan en hel vecka sedan jag skrev för jag har verkligen inte haft tid... Jag som inte skulle stressa har inte gjort något annat den här veckan. Men nu är julen här och nej jag är inte klar med alla måsten men just nu känner jag att jag inte bryr mig!
Hur var då julafton i år? Ja jag hade ju inte barnen så det var ingen julafton direkt. Det var som en vanlig fredag förutom att mamma och pappa bjöd på julmat och jag gick i kyrkan på kvällen. På morgonen åkte jag ich Ola upp till barnen en stund för att jag i alla fall skulle få kramas lite med dem på julafton, sen bar det av till mor och far och sen hade vi tacokväll här hemma med Jenny innan vi gick till kyrkan i den kalla julnatten. Så jag kan väl inte direkt klaga på dagen den var väl ok men jul det var det inte. Julafton blir idag istället när mina älskade söta barn kommer hit! Så God Jul till er alla!

Barn kan vara elaka......

Idag har jag haft barnen en stund. Vi har tittat på den nya lägenheten och sen följde de med hem för att klä granen. Det var väldigt mysigt men sen kom frågan från Samuel. Varför vill du inte fira jul med oss? Hur kan du göra så mot oss dina egna barn? Han kunde lika gärna stuckit en kniv rakt in i mig. Jag VILL fira jul med mina barn men jag vill inte fira jul med Nisse. Varför är det något konstigt att förstå? Jag försökte förklara för barnen att det inte vore så lyckat om jag var med dem på julafton men de ville inte förstå. Då kommer det dessutom från Samuel: Eftersom du ändå inte älskar mig kan jag lika gärna flytta hem till pappa.... Jag har nog aldrig blivit så ledsen i hela mitt liv. Han kunde lika gärna slitit ut hjärtat ur bröstet på mig och stampat på det. Han sa sen att han inte menade det utan han sa det bara för att han ville få mig att gå med på att fira jul med dem men nu maler den tanken i hjärnan på mig hela tiden. Tänk om han flyttar hem bara till pappa.... Skulle jag klara det? Nej det skulle jag inte. Har jag inte mina barn då kan jag lika gärna lägga mig ner och dö. Jag vet att om han skulle välja det finns inget annat jag kan göra än att accepter det men då hade jag blivit bara ett tomt skal. För mitt hjärta hade brustit i tusen miljoner bitar och det hade aldrig blivit helt igen. Jag är så orolig för min älskade Samuel för han säger inte så mycket utan håller det inom sig, och när han säger något blir det mest hatiska och elaka saker. Frågan är, är jag så hemsk? Har jag gjort honom så illa? Jag älskar honom mer än livet men jag kunde inte stanna hos hans pappa..... Om han skulle ha sin mamma kvar var jag tvungen att ta mig därifrån.... Men hur förklarar jag det för en 15-åring som bara ser att hans mamma gjort hans pappa ledsen...... Jag får bara hoppas att han en dag kommer att förstå mig. Och att han förstår att jag älskar honom så mycket att det gör ont och ber till gud att han inte hatar mig så mycket som det verkar......

Har officiellt börjat återta mitt liv!

Nu händer det grejor. Jag har sakta men säkert påbörjat operation bygga upp MITT liv. Det första jag gjort är att jag skaffat mig ny telefon med nytt nummer. Det gav mig ett par lugna dagar i alla fall men nu har han fått tag i numret. MEN jag har en app, blockera uppringare som jag trycker på när det blir too much. Och den har redan använts kan jag såga. En mycket bra app eftersom jag bara tar bort blockeringen efter ett tag. För någonstans känns det ju som om det ändå kan vara bra att kunna få tag i varandra. Vi har ju trots allt barn tillsammans. Sen i förrgår bestämde jag mig för att återaktivera fejjan, som jag de facto stängde ner på grund av honom. Och ja, det första jag gjorde var att plocka bort honom från vänlistan. Något som inte var särskilt populärt och han har redan skickat x antal vänförfrågningar men icke en chans! Sen igår gick jag faktisk ut och dansade! Shit vad jag behövde det! Det var med Jenny, Jenny, Linda och syster yster och vi hade en superrolig kväll!!!!! Dessvärre hann jag dock bara beträda dansgolvet sen var där ett argt sms i min telefon. Men det hörde jag inte då utan först efteråt när han började ringa och ringa och ringa....och natten blev en lång pina tills jag tryckte på blockeringsappen!

Jag har bestämt mig för att nu är det nog! Han ska INTE kontrollera mitt liv något mer och jag tänker göra saker utan att ha dåligt samvete. Så det så! Men det blir en lång och kantig väg dit, det vet jag för fortfarande lyckas han komma åt mig genom att ge mig dåligt samvete för barnen.....Och jag HATAR det för mina barn är ALLT för mig och jag tycker inte att jag övergett dem....

Idag ska jag endast fokusera på de positiva sakerna.....

Känner att jag måste förändra mitt sätt att se min tillvaro. Alltför ofta känns det som jag befinner mig i ett vacum där det inte finns någon luft och allt är nattsvart. Ska därför försöka med omvänd psykologi med mig själv genom att ikväll endast ta upp de bra sakerna som inträffat idag.

Dagens första positiva sak var luciatåget på jobbet som jag varit med och arrangerat. Det blev superfint och eleverna var så himla duktiga att jag känner mig riktigt stolt som fick vara en del av det! Massor av beröm fick både eleverna och vi som varit med och fixat, trixat och övat av alla dem som varit och tittat! Kul! Sen i eftermiddags fick jag en fantastiskt fin blombukett av Niklas & co som tack för ett fint luciatåg! Känns så himla roligt när man får cred för det man gör=)! En egoboost som var välbehövlig! 



Denna fina blomma fick jag=)!
Passade sjukt bra på mitt köksbord!



Men inte nog med detta. nu ikväll var jag och tittade på Samuel när de gick lucia på västerskolan. Det var ett vackert och stämningsfullt luciatåg och Samuel var grym som tomte=)!



9:ornas luciatåg var vackert och stämningsfullt med levande ljus
och fina dekorationer i salen som eleverna gjort själva!



Grymmaste tomten ever=D!
Min Samuel<3!

Kära tomten del 2!

Kom på att jag missade några saker sist så här kommer lite till....

• En hårfön! Ja, han tog den. Fråga mig inte varför! Jag går runt och ser helt enkelt inte klok ut i håret på grund av att jag inte har någon fön......
• En ny brödrost! I svart eller rostfritt....
• Presentkort på massage! Kommer inte ihåg om jag skrev det sist men jag behöver det verkligen väldigt väldigt mycket!
• Presentkort på smink. Precis som med håret så ser jag inte klok ut i ansiktet heller. Lite smink kan kanske förbättra det något.....

Nu tror jag att jag fick med allt....
Kram igen från Helena!

Tredje advent.....

Tiden bara rusar iväg. Idag är det dax för tredje ljuset och vi ska baka och pyssla hela långa dagen! En liten avstickare till Willja ska vi också göra som fyller 2 år=)!!!!! Stora damen börjar hon bli! Nu har vi haft lång mysfrulle=)! Samuel har sovit hos kompis så han får vi mysa med senare!

Ska försöka sova bort min illatillmodskänsla......

Hatar att gå runt och känna att något är fel..... Jag vet inte vad det är men något är det som inte stämmer. Önskar jag visste vad som var fel så jag kan ställa det till rätta men ack nej.... Ska försöka sova bort den där jobbigt gnagande känslan. I natt sover Hampe inne hos mig så då kan jag nog somna!

Nu blir det myspys med Hampe!

Idag har mina underbara barn äntligen kommit hit igen! Så himla skönt med lite liv här hemma och idag har jag gjort middag för första gången sen i måndags! Förvisso bara spaghetti och köttfärssås men gott blev det! Och så har jag äntligen tänt det andra adventsljuset, Hampus påpkade att det inte varit tänt men  det är ju inte så att jag jätteofta sitter och äter med tända ljus när jag är själv......

Samuel har åkt till en kompis i Lur för att sova där, lite tråkigt eftersom jag inte sett honom på en vecka, men jag får väl inse att när man är femton är inte att sitta i TV-soffan och mysa med mamma en fredagskväll det ultimata alternativet...... Men lillkillen har jag hemma och vi ska mysa allt vad vi bara kan!!!!! Trollkarlens lärling vankas på DVD:n och vi ska käka skumtomtar och dricka julmust.

Varför blir allt jag gör fel??????

Satt och skrev ett tänkt inlägg till bloggen idag. Det var ett ganska långt inlägg, och ett väldigt ledset inlägg för jag är väldigt ledsen över vissa saker i mitt liv men jag beslutade mig för att inte publicera det. Det hamnar i min egna privata dagbok istället. Det var lite för privat, jag blottade mitt innersta lite väl mycket. För jo, det går. Jag har en väldigt sårig och skadad själ, men vissa saker ska jag behålla för mig själv. Å andra sidan ska jag nog börja behålla allt för mig själv. Någon som vet väldigt mycket om mig förser nämligen honom med den informationen så nu har helvetet brutit löst igen. Jag tycker väl i och för sig att om man gör något så korkat som han gjorde får man stå för det men det jag berättar för folk är ju i förtroende och jag orkar inte mer bråk nu. Så jag får väl helt enkelt väga min ord på guldvåg från och med nu. För uppenbarligen kan jag inte lita på någon överhuvudtaget.

Will I ever find my place in this world or am I forever doomed to wander around with no place where I can be just me?

Orkar inte mer nu. Det är nog. Jag klarar inte mer. Varför gör du så här? Varför kan jag inte bara få vara ifred? Du håller på att köra mig i botten fullständigt. Antar att det är ditt mål även om du hävdar att det inte är det. Jag känner mig inte trygg. Jag känner inte att jag någonsin kan slappna av. Ständigt går jag runt med den där förbannade klumpen som gör att jag inte kan andas. Den där klumpen som växer varje gång jag hör telefonen ringa eller plinga till av ett sms. Du säger att du inte vill mig ont. Ändå är det det enda du gör just nu. Det går inte att prata med dig. Varenda gång vi pratar slutar det med bråk, tårar och fullständig kaos. Jag skulle gå och lägga mig tidigt idag.... men nu sitter jag med ångesten som gör att jag inte kan sova. Helvete! Säger till mig själv att jag ska behålla lugnet om du ringer. Men du vet precis vad du ska säga, vilka knappar du ska trycka på för att jag ska trilla dit och kaoset är ett faktum. Men nu orkar jag inte längre. Ska så fort jag bara kan byta telefonnummer och du kommer inte att få det! Jag tänker ta tillbaka mitt liv nu. Det ska inte vara så här! Våra barn mår skit på grund av oss. Och jag hatar mig själv för det. Och jag hatar dig för att du inte kan inse att de behöver sin mamma och sin pappa just nu. Men de har oss inte, för vi lägger den lilla energi vi har på att bråka med varandra.

I just wanna be.....happy......

Ytterligare en kväll då jag inte kan sova.... Jag är så trött, så ofantligt trött men ändå går det inte. Varje gång jag somnar kommer mardrömmarna och jag vaknar med ett ryck bara efter en liten stund. Inser ju dock att detta inte kommer att fungera så länge till. Att bara sova ett par tre timmar per natt är för lite helt enkelt för nu är jag så trött i kropp och själ att det är en ansträngning att överhuvudtaget existera. Börjar bli rädd för att jag inte håller så länge till.... För det känns som jag går i sönder snart. Men jag vill inte gå i sönder.... jag vill bara bli lycklig.

 

Wonder if I will find my christmasspirit........

Nu är det lite drygt två veckor kvar till julafton.... Men jag hittar inte den där julkänslan någonstans. Känner mest för att skita i alltihop och sova bort julen istället. Jag är så ofantligt trött och jag fattar inte vad som händer inom mig, Jag orkar inte, orkar inte..... Jag håller på att kvävas. Orkar inte alla krav och alla som drar i mig. Jag fattar inte vad det är som är så svårt att förstå. Nej, jag kommer aldrig, aldrig, ALDRIG gå tillbaka till det som var. Nej jag älskar inte honom längre.  Nej jag tänker absolut inte fira jul med er. Jo jag älskar mina barn trots det. För deras skull borde ni inte ens fråga för med oss i samma rum lär julen vara totalförstörd för er alla. Nej jag är inte ute efter att knäcka honom, ursäkta men han styr över sitt eget liv och får börja ta ansvar för sina handlingar. Jag har gjort slut, jag ska inte behöva ta det här, jag tänker inte ta det här något mer. Gör det mig till en dålig och egoistisk människa, ja då är jag väl det då. För nu orkar jag inte med det här något mer. Enough is enough!  Vill bara vakna från den här mardrömmen någon gång. Vill helst bara dra mig undan från världen. Krypa ihop och bara vara ifred. Samtidigt vill jag inte vara ensam. Jag HATAR ensamheten. Jag är trött på att ha ångest, jag är trött på att gråta, jag är trött på skuldkänslorna men mest av allt är jag trött på mig själv....... Något inom mig har gått i sönder och jag vet inte om det någonsin kommer att gå att laga igen.

Blev ett litet mindre blä-slut på denna otroligt tråk-tråkiga helg.....

Innan idag när jag var ute och promenerade med Gandhi beslutade jag mig för att gå hem till mamma och pappa för att få någon prata med. När jag sedan skulle gå hem tyckte pappa synd om mig som tvingas gå överallt i detta snöskit (snöröjning är något som hässleholms kommun uppenbarligen prioriterat bort i budgeten eftersom den fullständigt ignoreras) så jag fick låna bilen tills på tisdag! Därför kunde jag köra ut till min underbara vän Petra!  Där vankades det kaffe och nybakade lussebullar som Therese bakat! Är så glad att du finns Petra. Du ställer alltid upp och får mig nästan alltid på bättre humör igen, och du står liksom alltid ut med mig även när jag är sur och gnällig!
Nu är det sängen som gäller. I morgon är det måndag. Natti!

Åhhhh.... Allt är bara så ....blä!!!!!!!

Skulle varit flytthjälp till Petra och Patrik men på grunda av vädret körde de bara ett lass och jag hann inte hjälpa till.... Förlåt! Min syster skulle nämligen komma in och lämna vardagsrumsbord och ett skrivbord till mig så jag fick vänta in dem som på grund av vädret inte kunde köra så fort.... De hade dock bråttom hem igen och nu är Petra också hemma igen så summan blev att jag sitter här ensam=(...... Blä! Önskar att någon hade haft tid med mig idag för jag vill inte vara själv. Men men jag går väl ut med hunden en sväng igen istället. Han undrar nog om jag blivit knäpp..... Tredje långrundan idag blir det. Men han gillar snön så han är glad.

Kära tomten....

Detta året önskar jag mig mest av allt lugn och ro. Att jag ska kunna reda upp mitt liv, bli stark och få må bra och att mina barn ska må bra. Och får jag det är jag mer än nöjd! Men om jag skulle få några klappar i år önskar jag mig följande:

• En mixer - eftersom jag i princip aldrig klarar att äta frukost vore det suveränt med en mixer så att jag kan mixa till mig smarriga fruktsmoothies på morgonen. Den får gärna vara svart eller i rostfritt.....
• En hushållsassistent - jo jag klarar mig utan men det går så mycket smidigare att baka med en sådan och jag hatar att bli kladdig om händerna. Även denna vill jag ha i svart.... eller rostfritt.
• En ny kaffebryggare - helst en krups i svart och rostfritt med espressofunktion, men blir glad för en vanlig med=)!
• Ett strykjärn - eller nej det önskar jag mig egentligen inte men jag har insett att jag behöver ett och jag skulle aldrig få för mig att köpa ett.
• En TYST dammsugare - får huvudvärk av den jag har för den låter så himla högt.
• Fyra stycken Rörstrand/Filippa K muggar - Det ska vara de svarta och vita med det "taggiga" mönstret. Har sex rutiga och två taggiga så det vore nice med fyra sådana till.
• Presentkort på IKEA - behöver en del nytt där faktiskt.
• Smycken - älskar smycken! Halsband, armband och örhängen gör mig glad!
• Ny matservis - i svart och vitt!
• Snygga dricksglas  - inget jättenödvändigt men mina är så tråkiga
• Presentkort på JC - behöver nya snygga jeans!
• En ny stetton kaffetermos - i grått eller svart, min gamla har gått i sönder =(.....
• Presentkort på synsam - är i desperat behov av nya glasögon.
• Nya bäddset! -mina är gamla och fula...
• Nya handdukar och badlakan - Äger typ en uppsättning.
• En kökslampa - tycker inte om lysrörsbelysning, får jag nog av på jobbet.
• Ny lampa till vardagsrummet - är lite mörkt härinne.....

Många kramar från Helena

Blä-morgon......

Varför känns det så jobbigt att vakna? Är inget kul att gå upp i en tyst lägenhet. Vill att mina barn ska vara här. Jag saknar dem så jag håller på att gå i sönder. Idag är det 2:a advent... Och tänker jag. Tänker inte tända något ljus idag för det är inget kul när man är själv. Varför mår jag så här idag? Skit.... Allt börjar ju lösa sig men jag sitter bara här och bölar som vanligt.... Varför kan inte jag vara stark? Är så trött på att sitta här och stänga in mig och känna mig som världens mest misslyckade person.... Längtar tills Petra ringer. Då ska jag iväg och vara flytthjälp igen och då springer tiden ganska fort så jag slipper sitta själv. För jag vill inte vara själv... Jag hatar ensamheten. Visst kan det vara skönt ibland men nu är det alldeles för mycket. Livet ska inte se ut så här. Gud vad jag längtar tills nästa år. 2011 ska jag göra till mitt år. Då ska jag bli glad igen och INGEN ska få förstöra det.

God natt...

Japp... så är det. Jag säger god natt redan kvart i nio en lördagskväll. Så spännande och intressant är mitt liv. Yeay!

Fredag!

Idag är de fredag och det är bara tre veckor kvar till julafton. Jisses vad det går undan.... Idag har varit en hyfsad dag! Lite väl kallt för min smak bara..... Har hjälpt Petra och Patrik med att bära kartonger hela eftermiddagen så mina fötter är just i detta nu placerade i ett varmt fotbad! För de är mer eller mindre djupfrusna.... Men bärandet gick bra och lägenheten var superfin! Längtar tills de bor i stan för då är det på gångavstånd från mig! Nu ska jag gå och lägga mig. I morgon blir det till att flytthjälpa igen! Jag kommer snart ha världens mest superslimmade kropp av all gratisträning jag får=)!

Har hittat mitt alldeles egna hem!

Nästa år kommer att bli min vändpunkt! Pratade med Jenny idag och vi beslutade att nästa år är det minsann våran tur att bli lyckliga. Ska bara hitta vägen dit också. Och jag har börjat leta efter den. Idag har jag varit och skrivit på kontraktet till min alldeles egna lägenhet och det var första steget på min väg. Och jag bara längtar tills jag kan flytta dit! Där blir det bara mitt, och jag får en chans att liksom börja om på nytt. Så just nu känner jag att kanske, kanske blir där en ljusning. Tycker det är sjukt spännande för det är första gången som där finns ett lägenhetskontrakt som är bara mitt!!!!!!!! På dörren kommer där bara stå mitt namn=)! Men oj vad jag har att gör nu!  Det blir full rulle hela jullovet för att fixa i ordning den här lägenheten, så frivillaga ombedes att anmäla sig för måleri- och diverse reparationsarbeten ;)!

Till min älskade storasyster

En dag ska jag ge tillbaka allt du ger till mig just nu! Du är mitt stora stöd och jag älskar dig så otroligt mycket. Utan dig hade jag inte klarat vardagen. Utan dig hade mitt liv aldrig gått runt. Du är mitt solsken och mitt hopp. Du finns alltid där när jag behöver dig och aldrig knorrar du utan du kommer direkt. Du känner på dig när jag mår dåligt och du söker upp mig även när jag försöker gömma mig för omvärlden och jag älskar dig för det, för det är ju egentligen just då som jag behöver någon som mest. Jag älskar dig min underbara storasyster!

Arg.........

Just i detta nu är jag bara så in i helvetes ledsen och trött men mest är jag förbannad. Riktigt jäkla förbannad. Börjar så sakta inse att jag aldrig mer kommer att få må bra. Det kommer du se till. Men vad får dig att tro att du ska kunna göra så här? Vad vill du uppnå med det? Vill du komma åt och straffa mig? Grattis du har lyckats. Men dina barn då? Vill du skada dem med eller? För det är vad du gör när du gör så här! Jag kan inte med mitt liv förstå VARFÖR DU GÖR DETTA MOT DINA BARN? Hur tycker du att jag skulle förklara för dem? Fattar du inte att du förstör just i detta nu dina egna barn! Jag har så många frågor men tyvärr kommer jag väl adrig få några svar eftersom du inte fattar! Du fattar inte ett endaste skit och just i detta nu ångrar jag varenda sekund jag ödslat på dig. Hade det inte varit för barnen hade jag fullständigt struntat i vad du gör med ditt liv, men du är pappa till mina barn så se för helvete till att börja bete dig som en sån!

My shadow's the only one that walks beside me

I'm walking down the line, that divides me somewhere in my mind
On the border line, of the edge and where I walk alone

Känner mig så ensam nuförtiden... Ännu mer ensam än innan. Det spelar ingen roll hur många jag träffar eller pratar med, på insidan är jag ensam..... Jag är liksom alldeles tom samtidigt som jag bara längtar efter någon. Någon som vill och orkar lyssna på mig. Någon som ser mig. Någon som bryr sig. Någon som bara vill hålla om mig och säga att allt kommer att bli bra så småningom... Jag vill ha någon som finns här på kvällen då tankarna börjar virvla, jag vill ha någon som kan sortera dessa virvlar åt mig för jag får liksom ingen struktur överhuvudtaget. Ibland känner jag det som om jag egentligen inte existerar.  För jag känner mig osynlig, ickeexisterande och fullständigt meningslös. Vilken roll spelar jag i den här världen egentligen?