Fail!

Första dagen och har inte dokumenterat ett skit! Skärpning Helena, SKÄRPNING!  Nåväl har väl ändå varit ganska duktig idag.... Har inte ätit en massa fast det beror nog mest på att det varot en lååååååång dag på jobbet i dag som innefattat stenkastning spottloskor och brottningsmatch. Puh!
Och sist men inte minst ett föräldramöte vilket i och för sig var trevligt. Lite sent dock. (slutade halv nio) Käkade dock äppelpaj med vaniljsås på föräldramötet men endast en liten bit! Och något var jag ju tvungen att få i mig denna dag.

För övrigt håller jag på att frysa ihjäl här hemma eftersom pannan gått sönder och han som fixar den är på semester. Kul! Skitkul! Not. Så onsdagen den 18 september kan jag sammanfatta med ett enda ord. FAIL!

God natt!

Nu gäller det!

I morgon börjar mitt nya liv..... Jo jag vet, har sagt det förr men from i morgon SKA jag börja äta vettigt! Och jag SKA bli bättre på att dokumentera när jag rör på mif, vad jag stoppar i mig etc! Så wish me luck! För nu MÅSTE jag ner i vikt! Mår helt enkelt uberdåligt av mig själv! Nu blir det sova så jag orkar ta tag i mitt nya liv i morgon :)! Natti världen!

Orka!

Jag hatar hösten. Så är det. Visst kan jag se mycket som är vackert och mysigt med denna årstid men vad tusan. Mitt sinne går direkt i moll och jag blir sur, tvär och deppig. Fräser mest åt allt och alla. Dessutom blir jag totalt orkeslös och skulle helst vilja ligga kvar i min säng med täcket över huvudet. Jag gillar inte den sidan alls hos mig själv. Dessutom blir det kallt. Inte mysigt kallt som på vintern när man bara kan ta på sig underställ och termobyxor, utan äckligt ruggigt kallt som går genom märg och ben.  Jag hatar hösten. HATAR!

Smärta!

Har ont. Har så jäkla ont så jag knappt vet var jag ska ta vägen! Min rygg har uppenbarligen bestämt sig för att kollapsa helt. Det känns som om någon knycklat ihop ryggraden och jag kan fasen inte få rätt på den.

Jag vet jag borde söka för det för den har jäklats länge nu. Men jag vet fan inte vad jag ska säga. För jag har ont i precis hela ryggen! Inget specifikt ställe utan den värker och knakar i princip överallt. Och tänk om de tycker jag är gnällig! Eller ännu värre! Tänk om där faktiskt är något fel på den! 

Ja, jag är nog världens sämsta på att be om hjälp. Rädd för att vara gnällig. Rädd för att vara svag. Det är jobbigt att vara sådan. För jag vet vad jag borde göra men jag gör det inte. Istället går jag runt och låtsas att det är inte värre än jag fixar det

Men det gör jag ju egentligen inte. Jag lider. Och jo jag beklagar mig en del till min omgivning. Men jag sköter mitt jobb och gör det jag ska trots att jag egentligen känner för att lägga mig i en hög och bara sluta fungera! Och det har jag ju delvis nästan gjort! Jag orkar knappt ens promenera med Gandhi längre!

Nej Helena! Detta funkar inte längre! Nu tar du och pallrar dig till doktorn så att de kollar upp din rygg. För det är ingen värdig tillvaro när smärtan begränsar dig i vad du kan göra!

Kärlek!

Är ensam hemma eftersom Henke är iväg på cykeltävling. Tycker nog det är lite trist.... Har förvisso haft en riktigt mysig dag med barnen men nu sitter jag själv här i soffan eftersom barnen sitter på sina rum med sina datorer. Fast nu har jag ju tid att sitta här och skriva lite grand :)!

Idag har jag verkligen bara njutit av våren. I morse såg jag till att äntligen till att få mina fröer i jorden! Håller tummarna att jag lyckas med dem! Tomater, gurka, vitkål och broccoli har det planterats här minsann :)! Dessa ska jag försöka driva upp här inne för att sedan plantera ut dem tillsammans med en massa annat när jag är klar mes projekt trädgårdsland ute i trädgården!

Sedan var jag och Samuel ute och sprang. Tre kilometer blev det och jag känner mig nöjd! Måste igång med träningen för jag är inne i en negativ spiral nu där jag stadigt ökat i vikt :(. Efter löpningen var jag och Hampe ute och påtade i trädgården! Åh vad mysigt, jag har snart en trädgård! Woho!
Sen i eftermiddags kom älskade syster yster och Amanda och hälsade på, riktigt mysigt!

Så i det hela taget har denna lördag varit fantastisk. Fylld med mys med de jag älskar! Om bara Henke vore här vore sen peefekt!

A bit under the weather

Så.... Nu kommer det. Det där bittra inlägget som jag INTE skulle skriva. Men just idag, just nu känner jag mig bara så...... Blasé!!! Ja jag vet, jag har massor att vara glad för men just nu är jag inte det....
Kan inte sätta fingret på det men känner mig bara less på precis allt! Så med det säger jag god natt och tänker: i morgon är en annan dag!

Winds of change

Tänkte jag skulle uppdatera mitt liv här på bloggen. För jag kan väl säga att det känns som om mitt liv liksom står inför en ny era! I positiv bemärkelse får jag väl dock säga :)!

Träning: nåja jag skulle ljuga om jag hävdar att jag vore i bra form för hela hösten och vintern har jag varit extremt lat! Men jag vet att jag kan! Så nu är det dax att snöra på mig joggingskorna, ta på mig baddräkten och sätta mig på cykeln, för självklart tänker jag även i år göra den skånska klassikern :)! Gjorde den förra året och när jag tog upp träningen då var jag om möjligt i värre form än i år. Här ju dock lagt på mig några fler kilo nu men se försvinner förhoppningsvis som en bonus :)!

Livet: livet känns absolut lite ljusare och bättre nu. Min relation till Nisse är faktiskt helt okej o h det känns bra, vi har ju trots allt två fantastiska pojkar ihop. Även barnen verkar må bättre och det värmer såklart mitt mammahjärta ännu mer! Jag kan självklart fortfarande ha dåliga dagar men jag känner att jag trots allt har det bra. Jag har mina underbara barn, min fantastiska familj, mina minst lika underbara och fantastiska vänner och jag har min älskade Henrik <3! Så jag känner mig faktiskt lyckligt lottad trots allt.

Det orosmoln som finns på min himmel just nu är vad jag ska hitta på i höst! Verkar som om jag inte kommer ha något jobb då så just nu letar jag efter ett nytt med ljus och lykta.  Samtidigt tänker jag, det ordnar sig. Faktum är att Timbuktus låt spelar i mitt huvud om och om igen och DET måste ju va ett tecken :)!

Kärleken: jag har fått det bra! Har nu varit tillsammans med Henke i 1,5 år och det känns fortfarande helt underbart!  Även barnen gillar Henke och det gör det hela så mycket mer fantastiskt! Så nu bor vi mer eller mindre alltid hos Henke. Därav har vi tagit beslutet att vi ska säga upp min lägenhet så efter sommaren blir vi officiellt sambos! Känns helt perfekt men visst är jag samtidigt lite rädd. Men det finns allvarligt talat inget försvar till att betala för en lägenhet som inte används. Och vi trivs ju ihop och vill vara på samma ställe och då finns det ju faktiskt inga andra alternativ :)!

Sist men inte minst så är ju våren här och det mina vänner gör ju att allt känns så mycket lättare!