Boulevard of broken dreams....

Idag är det exakt ett år sedan jag beslutade mig för att ta tag i mitt liv och lösa problemen. Jag begärde skilsmässa. Aldrig hade jag då anat vad som väntade. Ett år fyllt av bråk, ångest, oro och tårar. Aldrig hade jag trott att jag skulle kunna må så himla dåligt. För tro mig , jag har varit på botten och vänt! Fortfarande har jag mina dips då jag helst bara skulle vilja göra slut på det elände som ska föreställa mitt liv. (men jag skulle aldrig göra det eftersom jag har min barn!)Men det är inte längre lika ofta och samtidigt vet jag inom mig att någon gång, någonstans kommer min tid! Jag hoppas den kommer snart! För fortfarande är jag väldigt ensam. Fortfarande finns den där klumpen i bröstet som gör det svårt att andas. Och fortfarande har jag de förbaskade mardrömmarna som hackar i sönder min sömn varenda natt. Men ändå ångrar jag inte mitt beslut en endaste sekund! Så nu tar jag och skålar för mig själv och tänker att nu! Här och nu börjar resten av mitt liv och jag är den enda som har makten att forma det!