Är sjuk =(. Hatar att vara sjuk. Dels så orkar man absolut ingenting och dels ger det en alldeles för mycket tid för att tänka. Om tre veckor är jag arbetslös =(. Jag vill verkligen inte bli arbetslös. Dessutom vill jag ha sommarlov. Jag tycker jag är värd att ha sommarlov och slippa att jobba på skitmacken konstant. Kanske ska jag vara tacksam att jag åtminstonde har det jobbet och att jag har chans att jobba heltid, läs mer än heltid, under sommaren men jag är trött på att ALDRIG vara ledig! Jag vill kunna hitta på saker. Något som jag aldrig kan för att jag ska jobba. Vill ha ett normalt jobb som jag kan försörja mig på och vara ledig på kvällar och helger som normalt folk är. Samtidigt vet jag att jag MÅSTE jobba hela sommaren. För till hösten får jag inga mer pengar.... Jag är orolig inför framtiden. Kommer jag lyckas att bo kvar i lägenheten? Eller kommer jag tvingas säga upp den, viket innebär att jag måste låta barnen bo hos sin pappa jämnt. Fan jag hatar att jag alltid lyckas sätta mig i sådana här kompliceade situationer. Och jag hatar att jag inte har någon att prata med.... Alla säger bara att det löser sig. Men om det inte löser sig då?
Herregud vad patetiskt mitt liv har blivit. Pank, arbetslös och ensam. Jävla skitliv! Jag får liksom ingen kläm på vad det är jag söker. Varannan vecka har jag barnen och lever familjeliv för att sedan veckan efter jobba halvt ihjäl mig och sen ut och festa helst både fredagen och lördagen. Patetiskt! Men jag har absolut inget annat att göra. Jag sa att detta året skulle bli mitt år. Nu har snart halva året gått och det som har hänt är att jag har aldrig varit så mycket sjuk som nu, jag kommer de facto att bli arbetslös och jag är ensammare än på länge då mitt sociala liv i princip består av kommentarer på facebook. Snacka om FAIL! Jag hoppas verkligen att jag kommer in på någon av de utbildningar jag sökt till hösten och att jag kommer kunna finansiera den. För att gå i skolan brukar vara det bäst sättet för att träffa lite nya människor så att jag kanske kan få lite mental stimulans igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar