Svensk bymentalitet suger verkligen riktigt mycket!

Har idag varit på föräldramöte för Samuels fotbollslag. Då han numera spelar i Hästveda/Farstorp var det nya människor och ett nytt lag att möta. Då jag faktiskt är en ganska blyg flicka innerst inne så var jag faktiskt väldigt nervös. Att dessutom komma till ett ställe där alla redan känner varandra sen länge är ännu värre, men tänkte att jag får visa mig lite engagerad för Samuels skull. Så jag lånar pappas bil och vi kör till Hästveda IP. Jag och Samuel kommer i god tid så vi är där först. Jag sätter mig och när föräldrar och spelare börjar anlända överger snart Samuel mig för sina lagkamrater. Nu händer ett märkligt fenomen. Trots att jag redan sitter på plats är där INGEN som sätter sig i närheten av mig. Då tränarna varit väl optimistiska när de satte i ordning blev följden att det var fullsatt vid två bord, där var tom någon som bar dit en extra stol för att sitta på gaveln och vid mitt bord satt..... JAG. Har nog aldrig känt mig så uttittad som jag gjorde ikväll. Huga. Hoppas verkligen jag kan få med mig någon på kommande seriematcher för annars kommer det bli väldigt tråkiga matcher för min del. Men, vad gör man. Börjar undra om jag utstrålar något konstigt som gör att folk stirrar så på mig, eller om jag ser konstig ut eller nåt. Samtidigt så är det väl så när där kommer en utböling. Tycker det är jättecharmigt med småbyar där alla känner alla men samtidigt, svensk bymentalitet suger verkligen. Det är inte farligt med nytt folk. Tur att kidsen i fotbollslaget är mer öppensinnade för Samuels skull.