Nu är det ett bra tag sedan jag skrev här. Måste skärpa mig på den punkten. Men nu ska jag försöka uppdatera er vad som hänt i mitt liv sen sist.
Jobbet.... Verkar som jag trots allt har jobb till hösten. Kul? Jag vet faktiskt inte. Tydligen har mamman till mina tjejer gått till hårt angrepp gentemot min kollega Emma så hon blir bortplockad från assistentjobbet med tjejerna. Istället anställs jag som hjälplärare i den grupp som de ska vara i. Känns jättebra att jag har ett jobb om det inte vore för att Emma blev så hårt utsatt. Hon har jobb dock. Hon blir omplacerad MEN det var hårda ord hon blev omnämnd för och jag tycker att det var orättvisa ord. Dessutom känns det som om att jag nu puttar bort henne och det känns inte riktigt bra. Jag sa till chefen att jag måste tänka på det här men faktum är att jag är i skrikande behov av jobbet och har inte råd att tacka nej. Jag hoppas bara att Emma och mina kollegor i arbetslaget vet att jag absolut inte står bakom dessa ord för jag tycker att Emma gjorde ett förbaskat bra jobb! För i morgon ska jag gå in till chefen och tacka ja till jobbet.
Studenten.... Louise har tagit studenten och hon var så fin och glad denna dag! Jösses vad jag älskar den tjejen. Hon känns som min egen dotter. Därför gick jag med på att hjälpa till att fixa med hennes studentskiva och även på att vi skulle ha den här. MEN det slutade med att jag fick fixa precis allt själv.... Jag gav hennes far ETT uppdrag. Att fixa plakat. Jag tom smsade honom på tisdagen och påminde honom. MEN när de dök upp på skolan på fredagen fanns där inget plakat! Jag kokade kan jag säga men jag lyckades hålla mig lugn för jag ville inte ställa till en scen på Louises student. När det sen var dags att gå hem till mig förutsatte jag att han och hans familj skulle följa med och hjälpa till med framdukningen. Men ack nej. De kom sent så allt var redan framdukat. Pappan ifråga kom dessutom allra sist. Så jäkla dålig stil så jag blir tokig! När han kommer så meddelar han dessutom att han bara har tid att stanna ett par timmar för sen ska han sweden rock!!!!!!!! Det kallar jag prioritering. Och när han gick drog både hans mor och hans syster också. Jag har nog sällan varit så arg och besviken som jag var då. Och även Louise var besviken på sin pappa som inte hade tid att fira hennes dag ordentligt. Dessutom hade han inte råd att ge mig några pengar för kalaset så summan av kardemumman är att jag fick stå för rubbet så det blir en kul sommar för nu är jag nästan pank. Så jag är helt slut. Tack Åsa och Lasse för hjälp med att köra hit bord och stolar! Och Tack Jenny för hjälp med matlagning och dukning, Utan er hjälp hade jag inte fixat det!!!! Och tack vill jag även säga till Louises mormor som fixade med tårtorna till kaffet.
Flytt.... I går dagen efter studeneten var det dags att tömma Louises lägenhet. Eftersom hon inte längre går i skolan har hennes aktivitetsersättning dragits in och hon har helt enkelt inte råd att ha en egen lägenhet. Hennes mormor ställde upp på att städa lägenheten och jag skulle flytta grejorna. Förutsatte att hennes far också skulle hjälpa till men han är som sagt på sweden rock. När jag kom upp i lägenhetn fick jag en chock! Den var så sönderpartajad att jag var på väg att vända i dörren. Dessutom var knappt en pinal packad och Louise och hennes kompis var något bakfulla så de var mest bara sura och uppnosiga. Som tur är fick jag hjälp av underbara Carolin och Lenny! Om inte Lenny kommit dit vet jag inte hur jag skulle fått ut möblerna eftersom det bara var han och jag som kunde bära de tunga sakerna. Så jag la i princip hela lördagen på hennes lägenhet. Från klockan tio på morgonen till halv sju på kvällen. Och hon var mest bara sur hela tiden. Jag hoppas bara att hon en dag i livet ser tillbaka på det här och inser hur mycket vi faktiskt ställde upp. Som sagt jag älskar henne av hela mitt hjärta men nu måste jag säga stopp. jag kan inte dra hela det lasset också själv. Hennes riktiga föräldrar måste inse att även de behöver ställa upp för henne och Louise själv måste inse att hon behöver skärpa till sig. Jag är orolig för den tjejen men jag är helt maktlös då hon faktiskt inte är mitt biologiska barn och dessutom orkar jag inte mer. För nu är jag helt slut. Men idag måste jag se till att få i ordning i min egen lägenhet efter studenten för här är allt uppochner. Så det är bara att bita ihop och se glad ut!
Ha en underbar söndag alla! Kärlek från Helena!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar