Dag 08 – Ett ögonblick

Ett ögonblick.... Vad svårt! att välja ut just det där ögonblicket som verkligen var ett ögonblick man minns. Jag minns så många ögonblick.... Men om jag ska välja ett specifikt så blir det nog den där dagen då jag skulle börja trean. Vi hade precis flyttat till huset , det låg bara tvärs över järnvägen men jag skulle ändå vara tvungen att byta skola. Så rädd jag var den dagen! Minns att jag inte kunde sova på hela natten och på morgonen var jag så nervös att jag inte kunde äta. Jag och storasyster skulle byta skola. Ola fick gå kvar på väster eftersom han gick i högstadiet. Mamma följde med oss den morgonen och på den tiden höll jag mig tätt intill henne. Åsas klasskompisar hade visst redan fått information om att de skulle komma en ny tjej så de drog med henne i leken på skolgåden nästan bums och kvar, kvar blev jag. Till slut ringde det in och jag gick in i klassrummet. Gud vad hemskt det var när jag fick stå ensam inför klassen och berätta om mig själv. På den tiden var jag en extremt blyg och tillbakadragen och tyckte inte alls om den uppmärksamhet jag fick. Skolstarten gick emellertid bra men det var ändå en sån där dag som finns kvar i minnet. En dag som ändå på något sätt förändrade mig och fick mig att utvecklas. För det var trots allt jag och inte mamma som berättade om mig där längst fram i klassrummet inför tjugo nyfikna blickar.......